- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
54

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2) Mineraliernas fysiska egenskaper - 3) Mineraliernas kemiska egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

54

elektriska, tillkommer alla mineralier i mes eller mindre grad. En del
kristaller blifva äfven polariskt elektriska det att + och - elektrici-
tet samtidigt uppträder i hvarsin ända af kristallen. Detta står i när-
maste sammanhang med sådana mineraliers geometriska utbildningsform,
i det att polarelektricitet endost tilkommer hemirnorfa kristaller. (Jfr
sid. 1 ~ De elektriska polerna på en sådan kristall äro belägna i än-
dame på dess axel, som i sina båda riktningar är olikformigt utbildad.
Vid hvarje pol upptrsder succeessivt båda elektriciteterna, nemligen den
ena vid uppvärmning den andra vid den efterföljande afsvalningen. För
att uttrycka detta benämner man polerna (analoga och antiloga, allt ef-
ter som de vid uppvärmning blifva positivt eller negativt elektriska.
Polariskt elektriska mineralier äro bland andra: turmalin, kiselgalmeja
(hemimorfit), boracit m. fl. som alla äro hemimorfa.



3. Om mineraliernas kemiska egenskaper.
Dessa äro sådana, som härflyta af mineraliernas inre sam-
mansättning och bero på de grundämn en, hvaraf mineralierna bestå.
Af kemien lära vi, att de enkla kropparna eller grundäm-
nena, hvaraf vår jordskorpa består, äro, så vidt man hittills kän-
ner, till antalet omkring 68.
Dessa grundämnen förekomma i mineralriket antingen fria
eller i förening med hvarandra. Exempel på enkla i naturen
förekommande kroppar äro en del af metallerna ss. guld, pla-
tina vidare svafvel, grafit samt syret och qväfvet i atmosfäriska
luften. Exempel på sammansatta äro svafvelkisen, som består
af jern och svafvel och jernmalmerna, som bestå af jern och
syre o. s. v.
De flesta mineralier äro sammansatta af flera än två grund-
ämnen, såsom kalkspaten, som består af kolsyra och kalkjord,
hvardera en förening af tvenne grundämnen, samt orthoklasen,
som består af kiselsyrad lerjord och kiselsyradt kali, hvardera
beståndsdelen sammansatt af 3 grundämnen, ehuru tvenne, ki-
seln och syret, äro tillstädes hos begge.
Af kemien känna vi, att hvarje kropp af bestämd kemisk
sammansättning, likasom mineralierna, innehåller sina bestånds-
delar i oföränderligt samma inbördes förhållanden. Sålunda in-
nehåller blyglansen, den må förekomma på ena eller andra sät-
tet, 86,s vigtsdeler bly och 1:3,4 delar svafvel; qvartsen alltid 48
delar kisel och 52 delar syre o. s. v.
Isomorfi och heteromorfi. Af kemien är bekant, att vissa
närbeslägtade grundämnen kunna ömsesidigt ersätta hvarandra
och i föreningar, helt och hållet eller delvis och i alldeles till-
fälliga proportioner, utvexla hvarandra, utan att det atomisti-
ska förhållandet eller kristallformen derigenom ändras. Detta
förhållande benämnes isomorfi och sådana föreningar kallas iso-
morfa. Isomorfien upptäcktes af Mitscherlich år 1818.
Kalkjorden, talkjorden, jernoxidulen, manganoxidulen och
zinkoxiden bilda inom kemien en sådan grupp af ämnen, som
ömsesidigt kunna ersätta hvarandra. De kolsyrade föreningarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free