- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
55

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3) Mineraliernas kemiska egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

55

af dessa ämnen kristallisera i rhomboedrar, hvars polkantvinklar
mycket litet afvika från hvarandra, såsom här nedan synes.
Calcit magnesit jernspat manganspat zinkspat
CaO.C02 MgO.C02 FeO.C02 MnO.C02 ZnO . CO2
1O5o3’-18’ lO7~lO’-30’ 107o0’ lO6o5l’-lO7o 107o40’
Vinkelskilnaden mellan de aflägsnaste länkarne utgör såle-
des blott 2~37’.
Andra isomorfa grupper bland mineralierna utgöra:
Arsenik, antimon, vismut och tellur, som kristallisera hexagonalt,
rhomboedriskt.
hexagonalt,
rhomboedriskt.
tetragonalt.
Korund, jernglans och titanjern = R203
Rutil, zirkon, kassiterit R0203
Aragonit, Witherit, Stontianit och
cerrussit R0.CO2 ,, rhombiskt.
Anhydrit, tungspat, coelestin och
Anglesit R0.S03 ,, rhombiskt.
Magnetit, kromit, spinell, Gahnit -
R0.R203 ,, reguliärt i oktaedrar.
Ett med isomorfien i sammanhang stående förhållande är, att när-
beslägtade mineralier, som kristallisera i olika system, likväl hafra nä-
stan samma värden på sina motsvarande vinklar. Så hafva t. ex.
persten och bronzit samma allmänna formel, RO.SiO2 som augiten,
och deras prismavinkel (86o~87o) är nästan alldeles densamma som au-
gitens (8607’), men de tillhöra icke det monosymmetriska systemet så-
som den senare, utan det rhombiska. Rhodoniten, som kristalliserar
asymmetriskt, tillhör äfven augitgruppen och visar, så väl hvad storle-
ken af vinklarne som utbildningen af ytor och zoner beträffar, den stör-
sta likhet med augit. Liknande förhållanden ega rum mellan den mo-
nosymmetriska orthoklasen och de asymmetriska arterna af fältspats-
gruppen, ehuru der icke alla äro sammansatta efter samma formelsehema.
När kroppar med lika kemisk sammansättning uppträda i
véisendtligt olika kristallformer, kallas detta heteromorfi och krop-
parne kallas heteromorfa. Med väsendtligt olika kristallformer
förstås sådana, som antingen tillhöra olika system, eller om de
tillhöra samma system, ej kunna utvecklas ur samma grundform.
Kropparne benämnas dimorfa, när de kristallisera i två olika#
former, trimorfa när de kristallisera i tre, o. s. v. Med denna
olikhet i kristallform följer alltid olikhet i fysikaliska egenskaper
såsom eg. vigt, hårdhet m. m. Mitscherlich upptäckte först di-
morfien hos svafvel år 1823.
Exempel på dimorfa kroppar äro:
Svafvel S: rhombiskt och monosymmetriskt.
Jernbisulfuret - FeS 2: reguliärt såsom svafvélkis, rhombiskt ss.
markasit.
Kolsyrad kalk = CaO.C02 : hexagonal såsom calcit, rhombisk
såsom Arragonit.
Lerjordssilikat Al203. SiO2: rhombiskt såsom Andalusit, asym-
metriskt ss. kyanit.
Trimorfa äro bland andra:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free