- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
56

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3) Mineraliernas kemiska egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

56

Kol = C: reguliärt såsom diamant, hexagonalt och monosymme-
triskt ss. grafit.
Kiselsyra - Si0~ : hexagonal såsom qvarts och tridymit, rhom-
bisk ss. asmanit.
Titansyra TiO2 : tetragonal såsom rutil och anatas, rhombisk
ss. Brookit.
Beteckning. För mineralogien användes samma betecknings-
sätt som i kemien. Sålunda begagnas för kalkspat, som består
af kolsyrad kalk, tecknet CaO.C02, för kopparkisen, som består
af svafvelkoppar och svafveljern, Cu2S. Fe2 S3, den vanliga fältspa-
ten, som består af kiselsyradt kali och kiselsyrad lerjord, beteck-
nas med K20.3Si02 + A1203.3Si02.
Hverje sjelfständigt mineral har, enligt hvad ofvan blifvit
anfördt, således alltid en konstant kemisk sammansättning. Fin-
ner man genom upprepade analyser, att sammansättningen ej är
konstant, så är ej mineralet rent, utan består af en blandning af
två eller flera mineralier. Bergarterna, som bestå af en sådan
blandning, äga ej beller någon konstant kemisk sammansättning.
Då mineraliernas geometriska och fysiska egenskaper gifva
ett lätt medel i handen, att genast eller efter en ytlig undersök-
ning särskilja det ena mineralet från det andra, så fordrar der-
emot undersökningen af ett minerals kemiska egenskaper mera
tid och arbete, emedan man måste sönderdela detsamma och
skilja dess olika beståndsdelar, innan man kan få veta hvad det
innehåller. Om sålunda de geometriska och fysiska egenskaperna
merendels karakterisera det yttre af mineralet och i detta
hänseende gifva goda kännetecken, så får man genom dess ke-
miska undersökning reda på sjelfva substansen, eller med andra
ord, man får veta hvad mineralet i sig sjelft är. Denna kunskap
är för det praktiska lifvet af den största vigt, emedan minerali-
erna i tekniskt och metallurgiskt hänseende uppskattas till sitt
värde, hufvudsakligast efter de ämnen, hvaraf de bestå. Vi kunna
således med skäl säga, att mineraliernas véirden i tekniskt och
praktiskt hänseende hufrudsakligen bero på de grunddmnen,.
kvaraf de äro sammansatta.
För att undersöka ett minerals kemiska egenskaper, kan
man antingen använda torra vägen (vanligen blåsröret) eller våta
vägen genom upplösning (qvalitativ och qvantitativ analys).
Blåsröret, hvars användandande här till en del förutsättes
vara bekant, är ett säkert, beqvämt och lätt användbart sätt för
inineraliernas undersökning på torra vägen. Begagnas detsamma.
rätt, be höfver man sällan tillgripa våta vägen. Det har dess-
utom den fördelen, att det lätt kan medföras på resor).
Utom för utrönande af mineraliernas smällbarhet, som förut är
omtalad, begagnas blåsröret för att undersöka deras förhållande, dä de

*) De vid Bergsskolan i Stockholm hegagnade blåsrörsbestick, som äro sär-
deles ändamålsenliga och innebålla allt, hvad för en fullständig blåsrörsundersök–
ning är af nöden, finnas der till salu hos Vaktmästaren F. Söderberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free