Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3) Mineraliernas kemiska egenskaper - 4) Mineralrikets indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
57
på platinatråd eller kol sammansmältas med soda, borax eller fosforsalt.
såsom flussmedel och man undersöker dervid deras förhållande såväl
oxidations- som reduktionslågan. Den färg, som det undersökta ämnet
sådant fall meddelar flussen, den större eller mindre lätthet, med hvil-
ken det löser sig i densamma, om dervid uppstår gasutveekling eller
icke, ämnets förhållande på kol och dervid sig möjligen utvecklande
lukt eller eldfenomen, dess beslag, reduktion, oxidation, sönderspringande
o. s. v. aro tillsammans med dess smältbarhet och öfriga yttre egen-
skaper så många goda kännetecken, att man lätt på något eller några
af desamma kan särskilja mineralet från öfriga.
Berzelii lärobok om Blåsröret och C. II. Lundströms Anvisning
till Blåsrörets begagnande äro bland andra tjenliga för studiet af mine-
raliernas förhållande i detta afseende.
Vid den förberedande undersökningen på våta vägen, innan man
skrider till qvalitativ och qvantitativ analys, begagnar man sig meren-
dels af svafvelsyra, saltsyra, salpetersyra, kali, ammoniak m. fl. reagen-
tier. Det förhållande, som de då visa i afseende på mer eller mindre
lättlöslighet i någon af ofvanstående syror, lösningens farg, om de der-
vid utveckla gas eller ej, om de efter upplösniagen qvarlemna ett gelé
eller icke, om lösningen tillsatt till sprit meddelar spritlågan en viss
färg o. s. v.; alla dessa förhållanden gifva goda kännetecken vid handen
för att upptäcka de ämnen, hvaraf mineralet består, och således äfven
att få veta, med hvilket mineral man har att göra.
Vanliga gången för undersökningen af ett mineral, som man
ej på dess yttre känneteeken kan igenkänna, är att pröfva det-
samma för blåsröret; gifver ej detta tillräckligt utslag, behand-
lar man detsamma med syror, och leder ej heller detta till må-
let, måste man underkasta detsamma en fullständig analys.
4. Mineralrikets indelning eller mineraliernas system.
Likasom andra naturföremål ordnas efter en viss princip,
så hafva äfven mineralierna blifvit uppställda med afseende på
någon af deras mest framstående egenskaper. Det naturligaste
och numera mest antagna är, att uppställa dem efter deras ke-
miska sammansättning och ordna dem i vissa grupper efter de-
ras inbördes likhet i öfrigt.
Berzelius uppställde först ett fullstéindigt kemiskt mineral-
system, och på de af honom framställda grunder ordnas numera
mineralierna nästan allmänt. Vi skola här följa en sådan grund~
och uppställa mineralierna i följande hufvudafdelningar:
1. Grundämnen.
II. Arsenik-, tellur-, selen- och svafvelmetaller.
III. Oxider.
IV. Haloidsalter.
V. Syresalter.
VI. Mineralier af organiskt ursprung.
Under hvar och en af dessa hufvudafdelningar sammanstäl-
las de mineralier, som till sin sammansättning, kristallform och.
öfriga egenskaper äro med hvarandra beslägtade, i underafdel-
ningar eller grupper.
För närvarande äro omkring 1000 mineralspecies kända och
af mineralogerna beskrifna. 1 denna lärobok upptagas endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
