Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
71
Svaflet förekommer i naturen dels i granskapet af ännu verksamma
vulkaner, dels i aflagringar som höra till sekundära och tertiära peri-
oderna, blandadt med och inväxt i gips, lera och kalksten. Såunda fö-
rekommer det i stor mängd pk Sicilien vid Girgenti o. fl. st. med gips,
coelestin, kalkspat, ofta i vackra kristaller. Afvenså i Spanien vid
Trafalgar och i Aragonien, Kroatien och Krakan samt på Island, i öfre
Egypten och på Anderna. Vid Krakau är det inlagradt bland lemnin-
gar af växter, insekter och snäckor samt brunfärgadt af en organisk
substans. Af dess förekomstsätt derstädes sluter man till dess uppkomst
på våta vägen. Flera svafvelhaltiga källor (Aachen, Bex och i Italien)
afsätta äfven nativt svafvel. Den i vattnet förekommande vätesvaflan
sönderdelas ganom inverkan af svafvelsyrlighet, som bildats genom svaf-
velsyrade salters reduktion af förmultnade växtämnen:
2112S + ~ 21120 + 3S;
eller om de svafvelsyrade salterna reducerats till svafvelmetaller, utfäl-
les svafvel genom CO2. Ett annat förekomstsätt är vid vulkaner, der
svaflet fortfarande sublimerar ur jordens inre och afsätter sig på krater-
väggarna. I sk kallade urberg förekommer svaflet sällan.
I Sverige är svafvel funnet i Sala grufva samt af C. W. Blomstrand
anträffadt såsom ett groft pulfver bestående af små kristaller förekommande
tillsammans med svafvelkis i drushål i qvarts vid Gunnillstorp i
Åsenhöga socken, Småland; äfven funnet i drushål i qvarts vid Qvenagens
koppargrufva i norska Finnmarken enligt T. Dahll.
Användninq. Svaflet, som redan var kändt af de gamle, begagnas
till krut, tändstickor, svafrelsyra. blekning (medelst utveckling af
svafvelsyrlighet). Sicilien lemnar årligen 1 1/2 million centner svafvel.
Hos oss beredes svafvej af svafvelkis, som förekommer på flera ställen
till större myckenhet. Ar 1877 tillverkades i Sverige på sådant sätt vid
Falun 3446 centner.
Till denna grupp höra gedigen selen, som är funnen vid Culebras
i Mexico och selensvafyel, som förekommer på Volcano, en bland de
Lipariska öarne och på Hawai.
C. Rhomboedriska metallernas grupp.
Efterföljande fyra metaller, arsenik, antimon, vismut och
tellur bilda en isomorf grupp och kristallera hexagonalt i
rhomboedrar, som stå nära den reguliära kuben. De förekomma i na-
turen ofta tillsammans dels i isomorf blandning, såsom t. ex.
arsenik-antimon, dels uppträdande på samma mineralgångar.
De äro i motsats till de flesta öfriga metaller spröda, och
hafva basiska och rhomboedriska genomgångar.
4. Arsenik = As.
(Gedigen arsenik.)
Kristalliserar i rhomboedrar, hvars polkantvinklar äro 85~
4’. Genomgångar parallela med basplanet tydliga, de rhombo-
edriska mindre tydliga och parallela med - ~ IL Förekommande
former äro 1?, - ~ 1? och o R. Tvillingsbildning vanlig efter -
~ R. Förekommer dock sällan kristalliserad, utan oftast i ujur-
formiga aggregater af krumbladig textur. Arseniken är en me-
tall af ljust blygrå färg, som aniöper i luften och blir
svartaktig. Spröd. Klingande. Eg. v. = 5,7. Hårdhet = 3,~. Streck
glänsande. Upphettad på kol ger den en lätt igenkänlig
hvitlöksiukt och förflygtigas. Upphettad i kolf d. v. s. utan luft-
tillträde, sublimerar den och afsätter sig i de kallare delarna så-
som en mörk metallspegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
