Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
73
i Cumberland, Cornwall och Dewonshire i England; vid Modum och
Gjellebeck i Norge. I Sverige är gedigen vismut funnen i Falu grufva,
vid Broddbo utanför Falun, Tunaberg i Södermanland, Loos i Helsing-
land, Gregers Klack nära Bispberg samt vid Nordmarks grufvor i Verm-
land. På de båda sistnämnda ställenå förekommer det mycket finkor-
nigt insprängdt i en grundmassa bestående af svafveljern och svafvelbly.
Användes utom till läkemedel äfven till legeringar med tenn och
bly för snällod, boktryckeristilar o. s. v. En del af vismutens legerin.~
gar äro mycket lättsmälta; en sådan bestående af 5 Bi, 3 Pb, 2 Sn, kal-
lad Roses metall, smälter redan under 92°.
Tellur. Kristalliserar i rhomboedrar med polkantvinklar af 86°
57’. Genomgångar prismatiska och basiska. Färg tennhvit. H=
2-2,5. Eg. v. = 6,2. Förekommer vanligen derb eller fint insprängd
och åtföljes alltid af guld, hvarföre den tillgodogöres. Ar funnen vid
Facebay i Siebenbürgen, samt pk några ställen i Californien och Nevada
i N. Amerika.
Till de hexagonala metallernas grupp hör äfven Zink, som upp-
gifves vara funnet i Victoria land nära Melbourne i Australien.
D. Reguliera metallernas grupp.
a). Oädla metaller.
7. Jern = Fe.
Kristalliserar i reguliära systemet i oktaedrar med kubiska
genomgångar. Rent jern har H = 4. Eg. v. = 7,8, är fast och
smsdigt, starkt magnetiskt, har hakigt brott, stålgrå färg, är
svårt smältbart och kan svetsas. Nativt eller gediget jern före-
kommer antingen såsom telluriskt jern, insprängdt i en del berg-
arter, eller såsom meteorjern, d. v. s. sådant, som nedfallit på
jordytan genom den jorden omgifvande luftkretsen.
Telluriska jernet, som af många anses tvifvelaktigt, håller
ej kol eller nickel ss. meteorjernet; är högst sällsynt och upp-
gifves vara funnet vid Qville nära Grenoble på en jernmalmsgång
i gneis; vid Mühlbausen i Thüringen i svafvelkisbollar i keuper-
kalk; vid Chotzen i Böhmen i konkretioner som uppkommit ge-
nom omvandling af svafvelkis; i Liberia i Afrika rikligt; vid
Minas-Geraes i Brasilien i jernglimmerskifter; några basaltiska.
bergarter hålla gediget jern insprängdt i mikroskopiska korn.
1 Sverige är nativt jern en gång med säkerhet funnet nämligen
vid Catrineholm i Småland, der det i en förmultnad trästubbe
utreducerats ur sjömalm.
Meteorjernet är sällan rent; håller vanligast något nickel
(3 till 10 procent) samt smärre qvantiteter af kobolt, mangan,
några af jordarternas metaller, kol och svafvel. Det åtföljes af
olivin (såsom det af Pallas funna meteorjernet från Sibirien) och
magnetkis.
Om ett stycke meteorjern slipas och poleras samt sedan
etsas med salpetersyra, uppkomma de s. k. Widmanstättska fl-
gurerna (fig. 101 och 102), som bestå af strimmor, hvilka un-
der 60° vinkel korsa hvarandra.
Det är sannolikt, att jernet af meteoriskt ursprung först fäste men-
niskornas uppmärksamhet på denna för kulturen så vigtiga metall, eme-
dan man hos vildar funnit knifvar o. d. tillverkade af meteorjern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
