- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
76

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

76

tillsammans med Hausmannit, kalk och ett Hisingeritartadt mineral;
på några ställen i utlandet är det äfven aniräffadt, ehuru i vida mindre
qvantiteter än i Sverige 1 nemligen på Ural, Altai, Kirgisersteppen,
Mexico, Siebenbürgen och Alstone Moor i Cumberland.
Gediget Tenn uppgifves vara funnet i Cornwalls tenngrufvor och
guldvaskerierna vid Miask i Sibirien, men dess gedigna förekomstsätt
är ännu tvifvelaktigt. Tenn kristallserar tetragonalt.


b) Ädla metaller
10. Qvicksilfver Hg.
(Hydrargyrum).
Reg. syst. i oktaedrar sammanväxta efter kubens kanter enligt
A. E. Nordenskiöld. Den enda metall, som vid vanlig temperatur håller sig
flytande. Eg. v. = 13,5. Kokar vid 360° C. och blir fast vid - 40° C.
Färg tennhvit, legerar sig lätt med andra i synnerhet ädla metaller,
deraf dess användande för guld- och silfverutdragning i s. k. amalga-
merverk.
Förekommer temligen sällsynt i utlandet tillsamman med cinnober
t. ex. Idria i Krain, Almaden i Spanien, Rhenbayern, Peru och Kalifornien
i sandblandade lerlager vid Lissabon och Lüneburg. En gång
funnet i Sverige vid Sala i Juthylls-grufvan på slutet af 1600-talet.

11. Silfver = Ag.
(Argentum. Gediget silfver.)

Det gedigna silfret håller oftast spår af koppar och guld.
Reg. syst. vanligen 0 eller 0. Förekommer dock mest tråd-?
hår- eller bleckformigt eller ss. anflog, inväxt eller insprängdt.
Färg hvit, ofta anlupen, gulaktig eller brun. H. = nära 3, smi-
dig och sträckbar. Eg. v. - 10,5. Lätt löslig i salpetersyra:
lösningen ger med HCl en hvit ostlik fählning, som svartnar
i solljuset. Silfver är den bästa ledare för värme och elektricitet.
Förekommer vanligast på gångar i utlandet i sällskap med kalk-
spat, qvarts, fiusspat, mera sällan och sparsamt på lager i gneis, glim-
merskiffer och kalk vid några af våra grufvor i Sverige.
Det gedigna silfret är utomlands ej så sällsynt och tillgodogöre~
genom direkt nedsmältning af mal men . Freiberg, Andreasberg, i Sach-
sen, Johanngeorgenstadt (en gång en 100 centner tung massa) Sibirien,
Mexiko, Peru. I Kongsbergs silfvergrufva förekommer rikligt af gedi-
get silfver, ofta praktfullt kristalliseradt. Det så kallade gyldiska silf-
ret från Kongsberg har en gulaktig färg, och är starkt guldhaltigt; det
har anträffats varieteter, som föra från 27 till 53 % guld. Ar 1832 er-
hölls vid Kongsberg en massiv silfverklump på 7 1/2 centners vigt och
äfven på senare tider hafva betydliga stycken påträffats. Funnet i Sve-
rige såsom sällsynthet vid Löfåsen i Dalarne, Sala och Guldsmedshytte
grufvor i Westmanland, Nordmarks jerngrufva i Wermland, der det for-
dom förekommit i en jernmalmslagret öfvertvärande gång, till en del
fylld af kloritjord samt på sednare tider tunnet i samma grufva ss. små
blad i jerumalmens aflossningsytor; vid Åmmebergs zinkgrufva i zink-
blende, vid åtskilliga grufvor på Dalsland, Utön i Södermanland och Sun-
nerskog i Småland. I hafsvattnet har man äfven funnit en liten silfver-
halt. Silfrets användande till mynt, prydnader, kärl o. d. är allmänt
bekant. För mynt och silfverpjeser, som äro underkastade nötning, må-
ste de legeras med koppar och blir då hårdare och mera klingande.
Årliga silfverproduktionen i hela verlden skall uppgå till omkring
24,000 centner och den i Europa uppskattas till cirka 4,000 ctnr, deraf
Böhmen och Ungern lemna 600, Sachsen 400, Spanien 1,100 o, s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free