Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Vid Frankenberg i Hessen förekommer en med kopparglans in-
timt blandad mergelskiffer.
Kopparhalten i koppargiansen ersättes stundom till större eller
mindre del af silfver, som kan uppgå ända till 53 procent och då upp-
står s. k. silfverkopparqlans, som i utlandet begagnas såsom en värde-
rik silfvermalm. Den förekommer ej i Sverige, utomlands i Schlesien,
Sibirien, Peru och Chili.
20. Silfverglans = Ag2S.
(Argentit, glaserz.)
.Reg. syst. 0 ~, 0, 0 och 20~2; äfven derb-, hår- och
trådformig, insprängd. Svartaktigt blygrå. Streck glänsande.
Endast spår af genomgångar. Brott ojemt och hakigt. 11=
-2,s. Eg. v. 7-7,4. Håller i rent tillstånd 87 0/~ Ag och
13 0/0 5. Smälter i kol och sväller betydligt. Löses i koncen-
trerad salpetersyra under afskil.jande af svafvel.
Silfverglansen är en af de vigtigaste och rikaste silfvermalmerna.
Förekommer. vid Kongsberg och de Sachsiska grnfvorna Freiberg, Schne-
berg etc., Mexico, Peru, Chile och Comstock-lode i Newada.
2. Förhållandet mellan svafvel och metall 1:1.
21. Zinkbl ende = ZnS.
(Sphalerit. blende.)
Med 50 till 67 proc. zink, 33 proc. svafvel och resten jern
eller kadmium, substituerande zinken. Kadmiumhalten sällan öf-
ver 3 proc.
Beg. syst. tetraedriskt-hemiedrisk. Fig. 103. Oktaedern eller
Fig. 103. tvenne tetraedrar. Genomgångar dodeka-
edriska, mycket tydliga. Färgen gul,
gulbrun, röd, svart i flera nyanser, säl.-
lan färglös såsom från Franklin, New-
Jersey; den mörkare färgen uppkommer
genom inblandning af FeS, som kan ingå
ända till 20 0/ llfetallartad diamant-
glans. Streck gulgrått till brunt och röd-
brunt. Stundom något genomskinlig. Eg.
vigt 3,9-4,2, H = 3,s-4. För blåsrör
på kol dekrepiterar, förändras föga, sméil-
ter ej, men afrundas något i skarp kant;
ger vid påblåsning svafrelsyrlighet och
med soda zinkbeslag på kolet. Svärlös-
léittare i salpeters yra under afskiljande af
u 0
klorvätesyra,
ligt i
svafvel.
En bland de allmännaste svafvelmetaller. Förekommer såväl i
äldre som yngre formationer tillsammans med svafvclkis, blyglans, kop-
parkis och arsenikmetaller. Numera en vigtig zinkmalm, sedan blend~it
tillsammans med galmeja kan tillgodogöras för zinktillverkning. Ar
stundom silfverhaltigt, så att det kan tillgodogöras såsom silfvermalm.
1 Sverige förekommer zinkblende på malmlager vid Falun, Gar-
penberg, Sala, Pannemora, samt vid Taberg, Nordmarken, Hornkullen,
Wermskog och Lahäll i Wermland. Vid Boda i Dalarne såsom gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
