Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
li och ~ II; trapezoedrar förekomma endast sällsynt. Förekom-
mer dock vanligen derb, insprängd och såsom anflog; dessutom
tät, jordformig och blandad med lera samt koliga, hartziga och
jordartade beståndsdelar i den s. k. qvieksilfrer-lefVermalmen
Färg cochenill- till skarlakansröd, streck kögrödt. Ogenom-
skinlig till halfgenomskinlig. H = 2-2,5. Eg. v = 8-8,2. Kri-
stallerna hatva diamantglans. Cinnobern kristalliserar i hexago-
nala systemets trapezoedriskt tetartoedriska afdelning och visar
följaktligen cirkulärpolarisatiOn och detta i så hög grad att vrid-
ningsförmågan är 15 gånger större. än hos qvarts. Dubbelbryt-
ning starkt positiv: w=2,s, e3,2.
Mild. Ger i kolf för blåsrör ett mörkt sublimat af ein-
nober. 1 öppet rör ger den ett sublimat både af cinnober och
metalliskt qvicksilfver, som i små kulor afsätter sig på det kalla
röret, under det svafiet delvis förbrinner. Blott löslig i kungs-
vatten.
Förekommer på gångar och lager mest i yngre formationer. 1
Spanien vid Almaden, Idria i Krain, Moschellandsberg, lRhenbayern,
Ural, China, Japan, Nya Almaden i Kalifornien, Mexico; sannolikt en
gång funnen i Sala grufva.
Största qvantiteten qvicksilfver utbringas af cinnobern, som an-
tingen blandas med kalk eller jern och upphettas, hvarvid qvicksilfret
blir fritt och svaflet förenar sig med kalken eJler jernet eller ensam
upphettas i starkt luftdrag då Hg sublimerar. Arliga produktionen af
qvicksilfver anslås till ungefä’~. 80,000 centner, deraf Spanien lemnar
40,000, Kalifornien 20,000 och Osterrike 5,000 centner,
Cinnober begagnas i amalgamerverk och dessutom till målarfärg,
smink och lack.
24. Bealgar = AsS.
(Arsenikrubin. Itödt IRyssgult.)
En förening af 70 proc. arsenik och 30 proc. svafvel. Dels
derb och insprängd, dels kristalliserad i monosym. syst. ~
~ 1? 2, P ~- och oP äro vanliga former. Genomgångar temligen
tydliga efter basplanet och klinodiagonala planparet. Half genom-
skinlig. IDubbelbrytning stark, negativ; optiska axlarne ligga i
klinodiagonala hnfvudsnittet. Färg högröd, streck orangegult.
Fettglänsande. Mild. Eg. v. = 3,s. H. = l,s-2. För blåsrör
på kol smälter och förflyger med arseniklukt; i öppet rör sub-
limeras arseniksyrligh et. Sönderfaller, utsatt för luften, i ett
gult pulfver As2S~ (auripigment) och arseniksyrlighet efter föl-
jande formel: 6AsS = 2As2S3 + As2O3.
Förekommer i utlandet på gångar tillsammans med auripigment,
arsenik, antimonglans, zinkblende, i lava från Yesuv, Andreasberg på
Ilarz, Ungern, Siebenbiirgen. Den naturliga realgarn har föga använd-
ning; den konstgjorda användes till färger och i fyrverkeri.
25. ]Iiliagnetkis = Fe,1 S~o +1.
(Lefverkis, pyrrhotin.)
Med 60-61,6 proc. jern och 38,4-40 proc. svafvel, samt
jernet .stundom ersatt af några procent nickel. Sammansättnin-
gen varférar från Fe6 S7 till Fe11 S12, är vanligast Fe8 S9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
