- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
87

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87
Fig. 108. Fig. 109.














och alunskiffer; på lager och gångar i sällskap med andra svafvelmetaller
såsom zinkblende, kopparkis och blyglans i gneis, glimmerskiffer, hälle-
flinta o. s. v. Knistaller af pynt förekomma ofta och af regelbunden ut-
bildning på utlandets malmgångar: llarz, Elba, Derbyshire i England,
Traversella i Piemont, Pfltsch i Tyrolen, Binnenthal i Vallis, Walden-
stein i Kärnthen. Svafvelkisen håller stundom andra metaller som del-
vis ersätta jernet. Så känner man nickel- och kobolthaltiga vanieteter
från Amerika, i hvilka en af dessa metaller kan ingå till ett par pro-
cent, kopparhaltiga vanieteter äfven från Amerika, tenn och ziukhaltiga
från Galicien, silfverfönande från Ungern och thalliumförande från Ram-
tnelsberg och Saalfeld i Tyskland. Guld förekommer ofta tillsammans
med svafvelkis, men då alltid gediget.
1 Sverige träffas svafvelkisen knistalliserad vid de flesta af våra
grufvefält, såsom Taberg, Långban, Pensberg, Emtenäs i Wermland,
Utön, Dannemora och Riddarhyttan. Såsom knistallinisk och i större
massor förekommer den vid Falpn, Osten Silfberg i Dalarne, Dylta
Nenike, Wäddön i Roslagen och Adelfors i Småland. Pyniten är oftast
något giild)~altig, stundom så mycket, att guldet lönar att tilI~odogöra
L ex. vid Adelfors, Falun (guldhalten här är TIJUTJiT procent), Osten Silf-
berg och kan i sådant fall anses såsom gnldmalm. Af guldhaltig svaf-
velkis utdrages årligen i Falun omkring 10 i~’ guld. För öfnigt anvan-
des den till beredfiing af .#wafvel, svafvels yra, jernvitriol och rödfärg,
samt såsom beskickningsmedel vid koppar- och blysmältningar.
Knistalliserad pynt förvandlas ofta med bibehållande af sin kri-
#stallform till jernoxidhydrat genom upptagande af syre och vatten. Det
återstår då en mörkbrun jernoekra i pynitens knistallfonin, en s. k. psen-
domo?fos éfter pynt.

28. ]l’I§arkasit = FeS2.
(Rhombisk svafvelkis, vattenkis).

Kristalliserar i rhomb. syst. Substansen FeS2 är således
dimorf. Fig. 110 visar en vanlig form hos markasit: p =
= oP, r = iP ~, s = ~ 1 ~. Otydliga genomgångar efter pris-
mat ~
Fig. 111 en annan form.
Markasiten förekommer ofta i tvillingskristaller af olika
slag, hvilka bilda egendomliga tuppkamlika eller spjutlika grupper,
deraf namnen kammkis, spjutkis; de stängliga och stråliga ag-
gregaterna har man kallat strålkis, de täta lefverkis, då de bilda
drufformiga, klotformiga eller runda partier. Färgen är något
{~On}~

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free