- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
89

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

80. Antimonglans = 5b253
(Spetsglans. Svafvelantimon. Antimonit. Stibuit.)

Med 71,4 antimon och 28,o svafvel. lihombiska systemet;
kristalliserar i långa, nållika och pelarformiga kristaller, fig. 112,
som hafva en tydlig brachydiagonal genomgång och vertikal streck-
ning. IPrismavinkel 9O~ 54’. Ofta förekomma hopgyttrade, stäng-
liga till trådiga aggregater, ofta äfven korniga eller täta insprängda
partier. Namnet spetsglans har uppkommit af de ofta spetsigt
framstickande kristallerna. Fig. 112.
Färgen är blygrå med dragning till stålgrå,
ofta med svartaktig eller brokig anlöpning. Genom-
gångsytorna hafva stark metallglans, streck svart.
H = 2. ]Jiliild. Eg. v. - 4<i. Smälter i blotta ljus-
lågan. För blåsrör på kol ryker, färgar lågan grön-
aktig, reduceras och ger hvitt beslag. Sönderdelas
af syror och kaustikt kali.
Förekommer menei~els på gångar och lager i äldre
och yngre formationer. An i utlandet ej sällsynt och fin-
nes tillsammans med qvants, flnsspat, kalkspat, tungspat,
koppar-, silfver- och blymalmer på Harz, i Sachsen, Böh-
men, Ungern, Savoyen, England, Spanien, Nordamerika
Mexiko och Borneo. 1 Sverige är antimonglansen funnen
såsom sällsynthet vid Sala, Nasafjäll (trådig eller strålig), p~
ilellefors (Samuelsgrufvan).
Användning. Antimonglansen än nästan det enda minenal, af hvil-
ket antimon i stort framställes. Man bereder s. k. rå spetglans genom
upphettning af malmen i stående rön, då den lättsmälta svafvelantimo-
nen utninner. Denna process, som kallas segring, begagnas äfven vid
framställning af wismut. Den råa spetsglansen begagnas i fyrverke-
niet till hvit eld, samt i medicinen för att deraf bereda der bnukhga an-
timonföreningar; till tändhattar samt slutligen för benedande af metal-
lisk antimon (genom sammansmältning med jenn), hvilken nyttjas till
metallegeningan med bly, tenn, koppar, jern, t. ex. boktryckenistilar,
bnitanniametall o. s. v.
Osternikes bengvenk lemna årligen 10,000 centuer spetsglans och
Tysklands 500 centuen.


81. TYismutglans = Bi2 S3.
(Bismuthin. Svafvelwismut.)
Består af 81,25 wismut och 18,75 svafvel. Kristalliserar i
rhombiska systemet i nållika, primatiska kristaller, som äro starkt.
streekade efter längden. Prismavinkel 9j0 30’. Tydliga brachy-
diagonala genomgångar. Äfven i derba massor af bladig och
strålig textur, samt insprängd. Färg ljust blygrå till stålgrå~
metallglänsande, mild. Eg. v. = 6,s H. = 2-2,s. För blåsrör
på kol smälter lätt, luktar svafvelsyrlighet och ger gult beslag.
An sällsynt och förekoimamer såväl på lagen som på gångar i äl-
dre och nyare bildningar. An funnen i Sverige på åtskilliga ställen,
såsom vid Riddarhyttan i qvants, Jondåsen vid Persbeng i granat och
jenumalm, Nordmanksfåltet i kalk, Bastnäs, Loos, Wena, Löfåsen, Non-
berg, Bispbeng, 1 utlandet finnes den vid Altenberg, Schucebeng i Sach-
sen, Böhmen, England, Norge, Nordamerika, tillsammans med gedigen
wismut, ansenik, kopparkis, speiskobolt ocb teunmalm.
Österrike lemnade ån 1875 120 centuen wismutmalm och Tysklanct
500 ceutnen, af hvilket dock en del utgjordes af gedigen wismut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free