- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
90

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

b. Svafvelmetallers föreningar med hvarandra.

Sulfosalter.

II IV

1. Af formeln RS.Q2S3.

32. Kopparkis = Cu2S. Fe2S3.
(Gul koppanmalm, chalkopyrit.)

Består af 34,5 koppar, 30,5 jern och 35 svafvel, dock stundom
mer eller mindre blandad med svafvelkis och i sådan händelse
af mindre kopparhalt.

Kristalliserar i det tetragonala systemet, hemiedriskt i
qvadratiska sphenoider, (motsvarande tetraedern i det reguliära
systemet), af motsatt ställning samt olika mycket utvecklade, fig. 112,
+ P/2 och - P/2. Äfven flera skalenoedrar förekomma. Axelförhållandet
är a:c = 1: 0,9856, således nära reguliära dimensioner.
Vinklarne komma äfven så nära det reguliära systemets, att man
länge ansåg, att kopparkisen kristalliserade i detta system.
Tvillingar af olika art förekomma äfven.
Merendels förekommer dock kopparkisen
derb och insprängd, samt ofta i blandning
med andra svafvelmetaller.

illustration placeholder

Fig. 113.
+ P/2 . - P/2

Färg messingsgul, genom
anlöpning guldgul eller brokig, streck
grönaktigt svart. Genomgångar pyramidala
efter 2 P ~, stundom temligen tydliga.
Brott ojemnt eller skåligt. Spröd. Eg.
v. = 4,2. H. = 3,5-4. För blåsrör på
kol ger svafvelsyrlighet och smälter till
en grå magnetisk kula, som, fuktad med
klorvätesyra och upphettad, färgar
lågan
vackert blågrön och med soda ger
ett kopparkorn. Kopparkisen löses i salpetersyra, lättare i
kungsvatten, under afskiljande af svafvel.

Är ganska allmän och förekommer på gångar och lager i äldre
och yngre formationer i sällskap med svafvelkis, magnetkis, zinkblende,
blyglans och koboltglans både i in- och utlandet. Är i Sverige funnen
kristalliserad i Hage- och Mormonsgrufvonna vid Åtvidaberg, Tabergs
och Nordmarksfälten i Wermland, samt förekommer i öfrigt vid Falun,
Garpenberg, Nya.. kopparberget, Bersbogrufvan, Solstads grufva, Fångö
och Gottenvik i Östergötland, Gufstafs- och Bjelkes-grufv. m. fl. på
Åreskutan i Jemtland, Getön, Torskebäcken och Emtenäs gr. i Wermland,
Tunaberg i Södermanland, Rörås i Norge samt vid gnufvorna på Harz,
Enzgebirge, i Thüringen, Cornwall och Ungern, Nordamerika, Chile och
Sydaustralien m. fl. ställen. Ehuru ej den rikaste är dock kopparkisen
den vigtigaste och till qvantitet och utbredning mest förekommande
kopparmalmen. I Sverige brytes årligen 700 tusen à 1 million centner
kopparmalm af denna sort.

Cuban kallas ett reguliärt kristalliserande mineral med nära
samma formel som kopparkisen, nemligen CuS. Fe2S3. (Enligt andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free