Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
ellen af finkoruig, stänglig ellen trådig textun med långa panallelt lö-
pande strålar. Svag metallglans, närmande sig sideuglans.
Färg svartaktigt blygrå, streck något mönkane. Eg. v. = 6. 11 =3.
Något litet spröd. Smälter lätt och under icokning för blåsrör på kol,
utvecklar denvid antimonrök och svefvelsyrlighet samt ger gult och kvitt
beslag. Söndendelas af salpetensyna med qvarlemnande af återstod. Lö-
ses i kokning af saltsyra under utveckling af vätesvafla.
Boulangenit flirekommer, ehuru sällsynt, tillsammans med svafvel-
kis, qvants, antimonglans o. s. v., på några ställen i utlandet samt i
Sverige vid Nasa~jäll i Lappland, Sala och Gladhammar.
Kobellit 3 Pb 5. (Bi, Sb), 83 är ett med Boulangeriten nänbe-’
slägtadt minenal. Kni~tallfonm obekant; denb, i finstängliga aggregater.
Färg mörkt blygrå. An anträffad vid Vena koboltgnufva i Nenike. Två
andra slag af vismutsvafladt svafvelbly äro äfven anträffade i minenal-
riket nemligen: Bjelkit ellen Cosalit 2 Pb 5. Bi2S3, fin- till grofstnåligt,
stålgnått och förvillande likt antimonglans, förekommer i Bjelkesgrufvan
vid Nondmarksfältet och i Mexico; och galenobismutit Pb 5. Bi2S3,.
denbt, af tennhvit färg, likaledes från Nordmanksfältet i Vermland.
86. Bournonit = 3 (Pb, Cu2) 5. 5b253.
Håller oynkning 42 ~0 Pb, 13 ~0 Cu, 25 ~< Sb och 20 o~ 5~ Knistallise-
rar rhombiskt ofta i vackra knistallen, som vanligen äro utbildade såsom
tjocka taflor eller nära rätvinkliga prismer. Tvillingsbildning allmän.
Ot~rdliga brachydiagonala genomgångar. 11 2,3-3. Eg. v. 5,8. Stål-
gra med dragning i blygnått eller jennsvant.. Starkt glänsande. Ger i
öppet rör svafvelsynlighet och hvitt sublimat, i kolf brunnödt sublimat.
På kol smälter, ryker, ger blybeslag och med soda muetalliskt bly och
koppar. Salpetensyna ger en blå lösning under afskiljande af svafvel
och antimonoxid. - Bournoniten förekommer på malmgångar tillsam-
mans med andra lay- och koppan-minenalien såsoum blyglans, fahlenz~
koppankis m. m. An funnen i Cornwall, på Ilartz, i Sachsen, Sieben-
blirgen, Mexico, Peru, Chile, Bolivia och användes, der den förekom-
men i större mängd, såsom bly- och koppanmalm.
87. Rot hgiilden = 3 A~2S. (As, Sb)253.
(IRothgiiltigerz. Silfvenblende.)
Kristalliserar i kexaq. syst. rhomboedriskt. Vanliga former
äro R, - ~ R, oR, -2 R, P2 och R3. Dessutom en mängd an-
dra, så att man känner nära 90 rhomboedrar och skalenoedrar.
Brott mussligt till ojemnt och splittrigt. H = 2,s. Något
mild, stundom spröd.
Förekommer af 2:ne slag:
1) Antimonsiifverbl ende. Pyrargyrit = 3 Ag2S. 5b253,
mörk rothgfllden (består af 59 silfver, 23 antimon och 18 svaf-
vel) af karmosinröd eller svartaktigt blygrå färg, metallartad
diamantglans, streck eoehenillrödt till körsbärsrödt utan glans.
Genomlysande i kanterna. IRhomboederns polj~antvinkel är 1080
42’. Genomgångar efter R. Dubbelbrytning negativ; to = 3,os,
= 2,ss. Eg. v. = 5,s. För blåsrör på kol smälter lätt, ger
svafvelsyrlighet och antimonrök samt qvarlemnar ett silfverkorn.
Ger i kolf brunrödt sublimat af svafvelantimon, i öppet rör hvitt
af antimonoxid. Varm kalilut utdrager svafvelantimon och qvar-
lemnar ett svart pulver.
2) Arseniksilfverblende. Proustit = 3 Ag2S. As2S3, ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
