Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor / 95 (1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fahlerzerna begagnas såsom silfver-, koppar- och qvicksilfvermalmer
och förekomma på gångar vid bergverken i Sachsen, Ungern,
Tyrolen, Harz, Cornwall, Mexiko, Chili, Peru o. s. v.

Ett med fahlerzerna närbeslägtadt mineral är ljus weissgültigerz
af sammansättningen 4(Pb, Ag₂)S. Sb₂S₃, som håller 38-53 % Pb och
5-22 % Ag, jemte något Cu, Fe och Zn, såsom baser. Den kan betraktas
såsom en antimonfahlerz der Cu är nästan fullständigt ersatt af Pb.
Förhåller sig för blåsröret och reagentier ungefär som fahlerz.
Förekommer vid Freiberg och är en värdefull silfvermalm.

Aphtoniten från Gärdsjön i Wermland med 6 % silfver hör äfven hit.


II

4. Af formeln 5 R S . Q₂S₃.

39. Geokronit = 5 Pb S . Sb₂S₃.

Består af 17 proc. svafvel, 67 proc. bly och 16 proc. antimon, men
der en del antimon kan vara ersatt af arsenik (4 à 5 proc.) och en del
bly af jern och koppar (2 proc.).

Rhomb. syst. Sällan kristalliserad, vanligen derb med tät eller
skiffrig textur.


Metallglänsande. Färg och streck ljust blygrå. Anlöpande. H =
2-3. Eg. v. = 6,5. För blåsrör smälter lätt och ger reaktion för arsenik,
antimon och bly.

Är sällsynt och endast funnen vid Meredo i Spanien, Toscana
samt i Sala och Falu grufvor i Sverige.


E. Svafvelmetallers föreningar med arsenikmetaller.

40. Arsenikkis = Fe S₂ . Fe As<sub>2</suB>.
(Misspickel, arsenopyrit.)

Innehåller 19,6 proc. svafvel, 46 proc. arsenik och 34,4 proc.
jern, ofta med spår af kobolt och silfver. Kristalliserar i
rhombiska systemet. Vanligast en kombination mellan grundprismat
och ett brachydiagonalt doma, fig. 119; stundom äfven i
kombination med ett makrodiagonalt doma,
ofta med tvillingskristaller. Arsenikkisen
förekommer dessutom derb och insprängd,
kornig eller stänglig. Har tvenne tydliga
genomgångar efter grundprismats planer.
Brott ojemnt. Spröd. Färg silfverhvit
till ljust stålgrå. Metallglänsande. Streck
svart. Eg. v. = 6,1. H = nära 6. För
blåsrör i kolf ger först ett rödt och
sedan ett brunt sublimat af svafvelarsenik,
hvarefter metallisk arsenik sublimerar. På kol ger den svafvel
och arsenikrök, och smälter till en svart magnetisk kula, som
förhåller sig som magnetkis och stundom ger reaktion för kobolt.
Löslig i salpetersyra och kungsvatten under afskiljande af svafvel
och arseniksyrlighet.

Förekommer på lager och gångar i äldre och yngre formationer,
samt inväxt i bergarten. Ej sällsynt vid de utländska grufvefälten i
Freiberg, Altenberg i Sachsen, Joachimstal, Zinnwald i Böhmen,
Ungern, Kupferberg och Reichenstein i Schlesien, Cornwall, Förenta
staterna, Norge. I Sverige finnes den vid Utön, Löfåsen, Dannemora, Sala,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>