- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
97

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och smälter till en
Fig. 122.
97
~5,s. För blåsrör på kol utvecklar arsenikrök
grå, svagt magnetisk kula, som med
flusserna reagerar för ko bott. Löser sig
i salpetersyra till en röd vätska under
afskiljande af svafvel och arseniksyr-
lighet.
Förekommer mest på lager i äldre
bergarter såsom ghmmerskiffer, kalk, gneis,
tillsammans med kopparkis, svafvelkis, ar-
senikkis, turmalin, augit, qvarts. Finnes
i utlandet vid Querbach i Schlesien, Siegen
i Westphalen, Cornwall i England och Skut-
terud i Norge samt i Sverige vid Tuna-
berg, ilåkansbo, Vena, iRiddarhyttan, Glad-
hammar och Garpa (Åtvidaberg). 2
Användning. Koboltglansen använ-
des såsom koboltmalm till beredande af
blå färg, smalts, blåfärgning af glas, porslin o. s. v., men värderades
högre och hade en vidsträcktare användning, innan den konstgjorda ul-
tramarinen uppfanns och till en del kunde ersätta densamma. Glans-
kobolten är Sveriges enda koboltmalm. Af densamma brytes f. n.
Sverige årligen omkring 3,500 centner, och dessutom erhålles ungefär
1000 .~ renad koboltmalm (vaskade sliger) pr år.
48. Niekelqlans = Ni ~2 Ni As2.
(Arseniknickelglans, Gersdorffit.)

Består af 19,4 svafvel, 45,s arsenik och 3S,i nickel, med in-
blandning af jern och antimon. 1 nickeiglans från Loos upptäck-
tes först metallen nickel af Cronstedt år 1751.
f?eq. syst.; kuben, oktaedern, pentagondodekaedern äro de
forekommande formerna. Vanligen derb, i korniga aggregater
och insprängd. ilexaedriska genomgångar. Brott ojemnt. Spröd.
Färg ljust blygr.~i till stälgrä. gråsvart; äfven brokigt anlöpt.
Eg. v. = 6,1-6,4. il = 5,s. Dekrepiterar häftigt för blåsröi, och
ger i kolf ett rikligt sublimat af gulbrun svafvelarsenik. Ater-
stoden är röd och förhåller sig säsom röd kopparnickel. Löses
delvis i salpetersyra under afskiljande af svafvel och arseniksyr-
lighet.
Sällsynt. Funnen vid Loos i Helsingland, samt i utlandet i Steyer-
mark, llarz, Siegen. Användes såsom nickelmalm.
Hit hör antimonniokelgiansen, som i stället för arsenik har anti-
mon Ni ~2 Ni 5b2. Den förekommer endast på några ställen i Tyskland.



Emellan svafvelmetallerna och oxiderna står en ratalig grupp af
mineralier innehållande både sulfuret och oxid. De äro att betrakta sa-
som oxidationsprodukter af svatvelmetaller. Hit hör Wallerjit, som be-
står af svafvelkoppar, svafveljern, talkjord, jernoxid och vatten, samt
förekommer temligen sällsynt i små, derba, körtelformiga partier at m~irkt
grönaktig färg i Auroragrufvan vid Kafveltorp. Mjukt, repas af nageln,
afi~ärgande.


Sjögren, i1Iz~eralogi (3:dje upp].)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free