- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
106

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

106

duktionseld ger metalliskt tenn. Angripes ej af syror, hvarför
den endast genom smältning med alkalier kan upplösas.
Tennmalmen förekommer i sällskap med qvarts, glimmer, topas,
flusspat, mer eller mindre fint insprängd i gneis, granit och porfyr,
eller på lager och gångar eller i aflagringar af sand, grus och rullsten,
d. ä. så kallade vaskberg (Seifengebirge), som hafva uppkommit genom
förvittring och söndergrusning af tennmalm förande bergarter.
Förekommer "på flera ställen i utlandet ss. vid Pitkäranda i Finland norr
om Ladoga, Cornwall i England (i granit, porfyr), Altenberg, Gejer i
Sachsen, Zinnwald, Schlakenwald och Graupen i Böhmen; Banca,
Malacca, Siam, China, Brasilien, Bolivia, Californien och Maine i Förenta
staterna o. s. v.

Såsom raritet är tennmalm funnen i små, insprängda korn i
pegmatitgranit vid Finnbo och Broddbo i närheten af Falun och vid Utön
i Södermanland.

Användning. Tennmalmen är det enda mineral, som förekommer
i sådan mängd, att tennet derur kan utsmältas, ehuru tennhalten
stundom är helt ringa ss. vid Altenberg i Sachsen, der den så kallade
Zwittern (det fyndiga som brytes) endast håller 1/2 - 1/3 procent tenn. I
anseende till denna ringa halt måste malmen der finbokas, då det tunga
tennmalmspulfret sedan lätt genom vaskning skiljer sig från bergarten.
Efter flera vaskningar nedsmältes sedan detta pulver i små schaktugnar.

Tennet är bland metallerna af stor vigt och användes till
legeringar med koppar, bly, wismut, antimon, zink, qvicksilfver till brons,
kanon- och klockmetall, snällod, bladsilfver, spegelfoliering. Tillföljd af
dess egenskap, att i smält tillstånd häfta vid andra metaller, användes
det till förtenning af jern, koppar, messing och bly. Tennoxid eller
tennaska erhålles genom tenns förbränning i luften och användes till
polering af glas, metall och sten. En förening af tenn och svafvel är
musivguld, som användes till oäkta förgyllning och såsom färg. Dessutom
användes tennet i förening med något bly till flerehanda hushållssaker
samt till lödning.

Årliga tennproduktionen på hela jorden uppskattas i rundt tal
till omkring 300,000 centner, hvaraf England tillverkar öfver 100,000,
Ostindien omkr. 200,000, Österrike 1,000, Sachsen omkr. 3,000 centner.


53. Rutil = TiO2.
Består af titansyra och innehåller 60,1 titan och 39,9 syre,
då den är ren, men ofta håller den några procent jernoxid.
Titansyran är trimorf, d. v. s. förekommer i naturen kristalliserad
i trenne olika former, nemligen såsom rutil, anatas och <i>Brookit</>.

Tetr. syst. i former. kombinerade af grundpyramiden P och
grundprismat ~P, och analoga med teunmalmens; kristallerna
långt eller kort pelarformiga; basplanet mycket sällsynt;
prismaytorna vertikalt streckade; äfven förekomma ofta upprepade
tvillingsbildningar och sålunda uppstår stundom en nätformig väfnad
af nål- och hårformiga kristaller. Brott mussligt til ojemnt.
H. = 6-6,5. Eg. v. = 4,2 –4,3. Färg rödbrun till hyacintröd
till mörkt blodröd och cochenillröd, äfven gulbrun till ockergul
och svart; streck gulbrunt; metallartad diamantglans;
genomlysande till ogenomskinlig. För blåsrör är oföränderlig och
smälter ej. Angripes ej af syror. Med borax och fosforsalt ger
titanssyrans reaktioner, d. v. s. i inre lågan ett violett, i yttre ett
färgiöst glas.

Förekommer på flera ställen i utlandet i kristalliniska bergarter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free