- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
108

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

108

Användning. Man nyttjar pyrolusiten på glashyttorna till rening
och dekolorering af glasmassan, till färgning af violetta, bruna och
svarta glassorter, till målning af fayans och porslin, till glassur på sten-
gods. Särdeles vigt har brunstenen för syr- och klorgasberedning samt
för framställningen af klorkalk och andra blekande ämnen.
En artförändring af pyrolusiten är
Polianit = MnO2, kallas äfven graumanganerz.
Rhomb. syst. Förekommer i korta, vertikalt streckade, pe-
larformiga kristaller. Derb i korniga aggregater. Färg ljust
stålgrå, svagt metallglänsande, ogenomskinlig. Svart pulver.
II. = 6,5-7. Eg. v. = 4,8. Ger för blåsrör i kolf intet eller
högst obetydligt vatten. Föröfrigt såsom pyrolusit. Förekommer
endast i utlandet vid Schneeberg, Johan Georgstadt och Platten.
Psilomelan som är en derb, hård brunstensart bestående af
(K,, Ba, Mn) 0. Mn 02 + aq. af blåaktigt svart färg, och brunsvart eller svart
glänsande streck, förhåller sig för blåsrör såsom pyrolusit, men skiljer sig
från densamma genom sin större hårdhet. Den förekommer med öfrige
brunstenar i utlandet samt på några få ställen i Sverige.

55. Qvarts=SiO2.
(IKattflinta.)
Består i rent tillstånd af 46,7 % kisel af 53,3 % syre, men
är ofta orenad af smärre qvantiteter metalloxider eller jordarter.
Kristalliserar i det hexagonala syst., rhomboedriskt och tetarto-
Fig. 132. Fig. 133.

















IR. -~ li. c~ P.

Fig. 134 Fig. 135. edriskt. Kristallernas form är oftast pris.-
matisk, äfven pyramidal eller rhomboedrisk.
Stundom äro + R och - R utbildade i
jemvigt, så att en hexagonal pyramid upp-
står. (fig. 13-2).
Qvartsen visar en stor rikedom på
former, mest rhomboedrar och trapezoedrar;
basplanet är ytterst sällsynt. Tillsammans
omkring 200 former äro kända af hvilka
följande äro vanligast: prismat P, rhom-
boedrarne R, -R, 3 R. 4 R (Fig. 134) etc
trapezoedern 6 P~ etc. (Fig. 135). Allt

1’. ici ic. c’-~ r. r. P 2
.
6 P 6/~

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free