Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
109
efter som trapezoederytorna på den uppåt vända ändan af kri-
stallen ligga till höger eller till venster om den positiva rhombo-
ederns ytor benämnes kristallen höger- eller vensterbildad. Kristal-
lerna förekomma dels hopväxta i druser eller grupper; äfven stundom
stängliga aggregater med utlöpande, fria kristalispetsar. Ofta före-
kommer den derb, med kornig till småkristallinisk och tät afsöndring
1 granit, gneis m. fl. bergarter; såsom försteningsmaterial och
efterkristaller samt i lösa stycken, såsom block, rullstenar och
sand. Qvartsen är derföre, såsom utgörande en af hufvudbestånds-
delarne i våra allmännaste bergarter, ett af de på jordytan mest
förekommande mineralier.
Färgen är hvit, stundom vattenklar, men ofta grå, gul, brun,
röd, blå och grön. Glasglans; i brottet stundom fettglans. Ge-
nomskinlig i alla grader. Brott mussligt till ojemnt och splitt-
rigt. Optiskt enaxig, positiv med svag dubbelbrytning. Cirku-
lärpolariserande; vrider polarisationsplanet till höger eller ven-
ster allt efter som kristallen är höger- eller vensterbildad. Eg.
v. = 2,~-2,s. II. = 7. För blåsrör osmältbar. Soda upplöser
den under kokning och ger en klar perla. Löses ej af syror med
undantag af fluorvätesyra. Kalilut löser endast små qvantiteter
af pulvriserad qvarts.
De hit hörande olika varieteterna äro hufvudsakligast föl-
jande:
1. Kristalliserade varieteter.
a) Bergskristall. Den renaste arten. Mussligt brott; vattenklar eller
blåaktigt hvit; då den är gulhvit eller vingul kallas den citrin, gulak-
tigt brun till nejlikbrun röktopas, och då den är nästan svart morion;
stundom inneslutande andra mineralier eller kristaller såsom chlorit, epi-
dot, rutil, amfibol, antimonglans, samt inneslutningar af droppformigt
flytande vätskor.
Förekommer i Schweitzer- och Tyroleralperna m. fl. st. i utlan-
det. I kantonen Uri har anträffats jettestora röktopaser och på Mada-
gaskar kristaller af 26 fots omfång. 1 Sverige vid Dannemora, Hessel-
kulla (röktopas), Grängesberget, Gräsberget, samt särdeles klar och ge-
nomskinlig i Offerdals och Alsens socknar i Jemtland uti dervarande
öfvergångsformation.
b) Ametyst. Färgen oftast violblå; dels kristalliserad, dels derb
Kristallerna vanligen i druser, der endast pyramidalplanerna äro synliga.
Brasilien, Sibirien och i Sverige vid Dannemora, Hesselkulla, Dal-
karsberget, Hällesta och Nasafjäll.
Användninq. Bergkristall och ametyst höra till half-ädelstenarne
och användas såsom smycken m. m.
2. Fanerokristallinisica varieteter.
a) Vanlig qvarts. Ofta kristalliserad, stundom i efterkristailer ef-
f er andra mineralier; eller i korniga och täta aggregater, såsom mIl-
#sten, sand och sandsten. Kan anses såsom det allmännaste bland minera-
lierna.
b) Rosenqvarts, derb, rosenröd. Arendal i Norge, Tamela i Fin-
land, Sibirien.
c) Mjölkqvarts, derb, mjölkhvit;, halfgenomskinlig Gestrikland och
på flera ställen i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
