- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
110

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

110

d) Avanturinqvarts, gul, röd eller brun, genomdragen af fina
sprickor och genomsatt af en mängd små mineralpartiklar, hvaraf den
bryter ljuset så, att ett skimrande sken uppkommer. Spanien, Steyer-
mark, Ural. Användes till smycken etc.
e) Trådig qvarts, färg mångfaldig i paralleltrådiga aggregater,
utfyllande sprickor.

3. Kryptokristalliniska varieteter eller förorenade qvartsvarieteter.
a) Prasem, lökgrön, insprängd med strålsten; Breitenbrunn i Sach-
sen. Användes till smycken, dosor m. m.
b) Jernkisel, en med jernoxid eller jernoxidhydrat intimt blandad
qvarts. Stundom kristalliserad, ofta derb, af finkornig eller tät afsön-
dring. Jernkiseln bildar öfvergång till jaspis. Färg rödbrun eller svart-
brun, ogenomskinlig, brott splittrigt.
Finnes i utlandet i Sachsen vid Eibenstock, Johan Georgstadt-
samt i Sverige vid Långbanshyttan, Pajsberget och Utön. Jernkiseln
förekommer här i Sverige tillsammans med rod jernmalm (blodsten).
c) Jaspis, en qvarts, som är genomträngd af jernoxid, jernoxid-
hydrat, lera eller kalkjord, af skåligt brott, ogenomskinlig, matt, af många.
färger. Man skiljer mellan bandjaspis (då den är randig af olika fär-
gade lager), agatjaspis (blandning af agat och jaspis) och vanlig jaspis
o. s. v.
På flera ställen i utlandet, samt i Sverige vid Källviken nära Fa-
lun, Hormundsberget i Lima socken, Skidberget i Leksands socken, alla
Dalarne, och Granberget i Carlskoga socken.
Begagnas slipad till prydnader; vaser, urnor, mosaik och arki~
tektoniska arbeten.
Porslinsjaspis är bränd lera, och s. k. basaltjaspis är halfglacerad
mergel eller gråvackeskiffer.

De följande uppträda i stora massor såsom bergarter.
d) Qvartsit, kornig, tät i lager af större eller mindre mäktighet,
utgörande hela berg; förekommer i Sverige i Jemtland, Härjeådalen,
Dalarne; Kalmar län m. fl. st.
e) Hornsten, derb och tät qvarts blandad med mer eller mindre
jernoxid och lera. Förekommer i åtskilliga gråa, gula och bruna vari-
eteter, såsom försteningsmedel för träd (trädsten).
Freiberg, Schneeberg m. fl. st.
f> Kiselskiffer, en qvarts, som färgas grå af lerskiffermassa, eller
svart af kol, och förekommer i täta oJh tjockskiffriga varieteter, samt
bildar hela berglager.
Dalarne, Jemtland, Adelfors i Småland.
Användning. De mer eller mindre rena qvartsvarieteterna använ~
das i industriens tjenst till mångahanda behof t. ex. för glasberedning,
ramning af masugnsställ, tillverkning af eldfasta materialier, makada-
misering af vägar o. s. v.

5G. Tridymit = Si02.
Detta mineral är en annan modifikation af kristalliserad kiselsyra,
dess sammansättning är således densamma som föregående minerals.
Kristalliserar hexagonalt, holoedriskt; högst sällan i enkla kri-
staller, vanligen i tvillingar eller ännu oftare i trillingar (hvaraf namnet
tridymit). Kristallerna äro alltid små, icke öfver 3 millimeter stora.
H=7. Eg. v. = 2,3. Färglös; glasglänsande; basplanet har perlemor-
glans. För blåsrör såsom qvarts; löses i kokande kolsyrade alkalier.
Förekommer i vulkaniska bergarter ss. utkastade block från Ve-
suv; trachyt, dolerit och andesit från Tyskland, Ungern, Frankrike,
Mexiko m. fl. länder. Träffas äfven i en del opalarter.
Asmanit är en tredje form af kristalliserad kiselsyra, hittills en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:36:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free