Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
111
dast funnen i meteorstenar. Den kristalliserar i rhomb. systemet och
är isomorf med Brookit, TiO2.
57. Opal = SiO
Har en större eller mindre halt af vatten, vexlande mellan
3 och 13 procent.
Ej kristalliserad, utan derb och insprängd i druf-, njur- och
droppstensformiga aggregater, och äfven såsom försteningsmedel
för träd. Brott mussligt till ojemnt. Spröd. H. = 5,5-6,5.
Eg. v. = 1,9-2,3. Färglös, vanligen blå eller gulhvit, gul, röd-
grön, grå eller brun. Genomskinlig i alla grader; några varie-
teter med vackert färgspel. Ger i kolf vatten; för blåsrör dekre-
piterar, är osmältbar och förhåller sig såsom kiselsyra. Af ka-
lilut löses den nästan fullständigt. Vattnet förekom mer ej i
bestämda proportioner, hvarföre opalen är att betrakta såsom ett
småningom stelnadt kiselqelé, som bibehållit mer eller mindre
af sin vattenhalt. Hos många opalarter har försiggått en delvis
omvandling till vatteufri, kristallinisk kiselsyra, hvilken vid lös-
ning i alkalier blir olöst såsom qvarts eller tridymit.
De märkvärdigaste af opalens artvarieteter äro:
1) Hyalith, färglös, glasglänsande, vattenklar, i små njur- och druf..
formiga aggregater och såsom öfverdrag. Böhmen, Ungern, Sicilien.
2) Kiselsinter, hvit eller grå, druf. och ujurformig. Inkrusterar
vegetabilier. Island (såsom afsats ur heta källor), Kamtschatka.
3) Ädel opal. Mjölkhvit, med dragning i gult eller blått, med
vackert färgspel. Insprängd. Ungern. I forntiden en af de mest vär-
derade stenarter.
4) Vanlig opal, derb, insprängd; förekommer med flera färgnyan-
ser; halfgenomskinlig. Böhmen, Ungern, Färöarne.
5) Halfopal, mindre genomskinlig än föregående, förekommer så-
som försteningsmedel för träd o. d.
6) Eldopal, honungsgul till hyacintröd och vingul, starkt glän
sande, genomskinlig. Mexico, Färöarne.
7) Jaspopal. har en betydande jernhalt (ända till 47 proc.). Oge-
nomskinlig, rödbrun, ockergul, lefverbrun o. s. v.
8) Menilit (lefveropal), förekommer i små, knöliga, platta stycken
sugskiffer vid Menilmontant nära Paris, samt i basalt nära Bilin i Böhmen.
Opalen är ej särdeles allmän. Af dess varieteter användas ädla
opalen och eldopalen såsom ädelstenar. I hofmineraliesamlingen i Wien
finnes en ädel opal af nära 1/2 ~< vigt, som uppskattas till flera hun-
dra tusen kronor. Opalens öfriga artförändringar användas slipade och
polerade till åtskilliga prydnader och småsaker.
Hit räknas ock trippel, som är en med jernoxid. och lerjord blan-
dad kiselsyra, och begagnas till polermedel; polerskiffer, kiselsyra med
lemningar af infusorier; bergmjöl, kiselguhr och infusoriejord, bestå af
skal efter diatomaceer; den sistnämda träffas vid Degernäs i Norrland
och kan användas till polering och rengöring af metallarbeten samt vid
dynamittillverkning.
Emellan qvarts och opal finnes en klass mineralier, som bestå af
en intim blandning af amorf och kristallinisk kiselsyra i obestämda för-
hållanden, och ur hvilka den amorfa kiselsyran låter utdraga sig med
kalilut. Hit höra chaleedon, flinta och agat.
a) Chalcedon, vanligen i njur- och drufformiga stalaktitiska partier
och såsom försteningsmedel för snäckor och musslor; flatskåligt till fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
