- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
120

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

120

är mera diaterman, d. v. s. genomsläpper mera strålande värmeT
än någon annan kropp. Har ren saltsmak. Dekrepiterar vid upp-
hettning. Smälter för blåsrör och färgar lågan gul; förflyger i
god hetta. Lättlöst i vatten, en del arter med sprakande ljud.
Koksaltet är ett mycket utbredt och ytterst vigtigt mineral; det
förekommer dels såsom bergsalt tillsammans med saltlera, anhydrit och
gips, bildande mäktiga lager och stockar i flera olika bergformationerr
mest inom trias- och juraformationerna. Galizien, Spanien, England
Tyskland, synnerligast Alperna; dels förekommer det såsom stejppsalt
vid Kaspiska hafvets kuster, Chile och Afrikas öknar. Vidare förekommer
stensaltet såsom sublimationsprodulct vid vulkanerna och upplöst i käl-
lors, insjöars och hafvets vatten. Saltkällor finnas i Tyskland, England
och Amerika, och de stora insjöarne, Svarta, Kaspiska, Azowska och
Döda hafren hafra salt vatten, hvarur saltet kan vinnas medelst afdunst-
ning. Ej funnet såsom bergsalt i Sverige.
Särdeles märkvärdiga platser för saltets tillgodogörande äro Stass~
fart nära Magdeburg och Wieliczka och Bochnia i Galizien, hvarest
stensaltet på sina ställen förekommer i 1,200 fots mäktiga lager, som
under jor ytan utsträcka sig vidt omkring åt Karpaterna till Sieben-
bfirgen och Wallachiet. 1 de Ostliga Alperna fortsätter denna rikedom
på salt, dock ej i så storartade massor, vid Salzkammergut, Berchtes-
gaden, Hall i Tyrolen och slutar vid Bex i Schweitz. Vid Cordova
Catalonien går stensaltet i dagen och bildar en kal klippa om 500 fots
höjd, så att det här kan vinnas genom brytning i dagen.
Stensaltet förekommer ej öfverallt sa rent som vid Wieliczka och.
Cordova, utan är merendels, såsom i Alperna, blandadt med lera och
gips, så att det endast genom urlakning kan tillgodogöt-as, för hvilkev
ändamål man i saltgrufvor, som ligga högt, inleder friskvatten, som får
upplösa saltet och sedan såsom koncentrerad saltlut rinner till det nedom
liggande sjuderiet.
Användning. Utom hushållet, hvarest saltet fordom fann sin enda
användning, spelar detsamma numera en högst vigtig rol i industrien.
Sålunda användes det såsom material för beredning af saltsyra, soda,
glaubersalt, klor; vid amalgamerverken och 1 glastillverkningen; och
om man besinnar huru mycket som beror af dessa tillverkningar, kan
man inse den oerhörda vigt, detta ämne har för menskligheten i när-
varande tidsålder.
Europas saltproduktion uppskattas till omkring 60 millioner
centner.
Sylvin =KCl kristalliserar reguliärt och är föröfrigt mycket likt kok-
salt. Förekommer i saltlager vid Stassfurt, i Galizien och såsom subli-’
mationsprodukt vid Vesuv och användes för framställning af kalisalter.
Salmiak = NH4C1 förekommer dels kristalliserad i reg. syst van-
liten i oktaedern eller någon ikositetraeder, oftare i skorplika eller sta-
titiska bildningas- och såsom anflog eller beslag i spricl~or och klyf-
tor i vulkanernas kratrar t. ex. Vesuv, Solfatera, Etna. Afven träffad
såsom sublimationsprodukt vid brinnande stenkolsberg’ i Tyskland.
Användning. #Vid förtenning och lödning af metaller, vid smält-
ning af guld, för beredning af kungsvatten och ammoniak, i färgerier
och medicin.

69. Flusspat = Ca Fl2.
(Fluorit)
med 48,7 proc. fluor och 51,3 proc. kalcium.
Reg. syst. Förekommer vanligen kristalliserad i kuben,
fig. 140, och i kombination af denna, oktaedern samt rhombdodekaedern ~0~.~0. Stundom tvillingskristaller, fig. 141;
ofta i grupper och druser. Äfven derb i grofkorniga och stäng-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free