Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126
hvarföre et mussliga brottet sällan framträder. Spröd. Färg.-
lös eller hvit, ibland med dragning åt grått, blått, grönt, gult,.
Fig.
144.
Fig. 145.
rödt eller svart. Glasglans, stundom fettglans,.
på basiska planet perlemorglans; dock å sist-
nämnde yta ofta matt. Genomskinlig i alla
grader. Företer en stark negativ dubbelbryt-
ning, som kan iakttagas redan derigenom, att
en punkt på ett hvitt papper sedd genom två
parallela rhomboederytor synes dubbel. Eg.
v. = 2,6-2,8. H. = 3. För blåsrör smälter
ej, men lyser med starkt sken, brännes kau-
stisk och reagerar alkaliskt. Löses lätt i syror under utveckling:
af kolsyra.
Fig. 146.
Fig. 147.
Fig. 148.
c’VR.oiFt.
Följande artförändringar kunna särskiljas af detta allmänt
förekommande mineral:
a) Egentlig kalkspat, innefattar de i fria kristaller utbildade va-
rieteter samt de med rätskålig och spatig textur. Finnes vid Andreas-
berg, Freiberg, Cumberland, Derbysbire, Island, Canada, Ungern och
Piemont, samt i Sverige vid Nordmarken praktfullt kristalliserad, Dan-
nemora, Utö, Sala, Falun , Tunaberg, Persberg, Nora, Dalkarlsberget
o. s. v. Såsom derb med tydliga genomgångar finnes den äfven vid
Stafs, Sjösa, Tabergs, Åtvidabergs och Bispbergs grufvor m. fl. st.
~- It.
1R3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
