- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
127

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

127
b) Kornig och tät kalksten innefattar de afartei-, som hafva en tät
textur och förekomma i mer och mindre mäktiga lager på flera ställen
äldre och nyare formationer. Hit höra äfven alla de olika marmor-
arterna, hvilka bestå af kristallinisk kornig kalksten, med mer eller min-
dre föroreningar och hvilka egentligen äro att anse såsom bergarter (se
inledningen sid. 1 och -2), samt förekomma såväl i äldre som yngre for-
mationer, äfven som kalktuff eller bleke o. s. v.
c) Stänglig eller trådig kalk förekommer i små sprickfyllnader
alunskiffer.
d) Orsten, som är en af bituminösa ämnen smittad kalk, som stun-
dom är kristalliserad och äfven förekommer såsom lager i alunskiffer
öfvergångsformationen. Öland, Westergötland o. s. v.
Dessutom finnas en mängd andra slag af kalkstenar, som få skilj-
aktiga benämningar allt efter dels deras yttre utseende och ämnen hvaraf
de äro orenade, dels af de olika formationer, i hvilka de förekomma.
Exempel härpå äro skifferspat, oolith, rommsten, sugkalk; silurisk kalk,
liaskalk, jurakalk o. s. v.
Användninq. Kalkspaten och isynnerhet dess artförändringar har
vidsträckt användning i teknikens och jordbrukets tjenst. Den vattenklara
caleiten nyttjas såsom nicolsprismor m. m. i optiska instrumenter. De kri-
stalliniska, färgade varieteterna och sådana, som äro uppfylda med törste-
ningar, nyttjas under namn af kalkalabaster och atlasspat till mindre
ornamenter och prydnader. Den hvita, korniga kaikstenen lemnar bild-
huggarmarmorn. Tät och homogen, ljusfärgad och tunnskiffrig kalksten
användes till lithografisk sten, och krita brukas såsom rit- och skrif-
material. I byggnadskonsten användes kalksten dels såsom byggnads-
material, dels för beredning af murbruk och cement. I metallurgien så-
som beskickningsämne för qvartsiga jernmalmer. I landtbruket för merg-
ling af åker och äng. Bränd kalk användes i kemiska teknologien vid
färgning och garfning, och krita eller hvit marmor tjenar vanligen till
råmaterial för framställning af kolsyra.
Plumbocaicit är en blyhaltig kalkspat från Skottland och Kärn-
then; är af intresse derför att blykarbonatet Pb0. CO2 i detta mineral
uppträder rhomboedriskt, under det att det eljest blott är bekant i rhom-
bis&ka kristallformer.

77. Dolomit = (Ca, Mg) 0. CO2.
(Bitterspat, brunspat.)

Består af en förening af kolsyrad kalk och talkjord i vex-
lande förhållanden, stundom med några procent jernoxidul ersät-
tande de andra baserna.
Hexagon syst. Grundrhomboedern har 106 15’ - l06 20’
polkantvinkel efter mängden af de olika förekommande baserna.
Stundom kristalliserad, stundom derb med kornig eller tät
afsöndring. Vanliga formen är grundrhomboedern, hvars ytor of-
tast äro sadelformigt böjda. Kristallerna mest i druser samt för-
enade till kul-, druf- och njurformiga partier; äfven derb i grof-
och finkorniga samt täta massor.
Färg hvit, merendels gråaktigt gul, röd, grön eller af ljusa
färgtoner. Glasglans, ofta med dragning åt perlemorglans eller
fettglans; genomlysande. Eg. v. = 2,8-2,9. 11. = ~ För
blåsrör såsom kalkspat. Fuktade med saltsyra fräsa de flesta ai-
ter ej, eller blott ringa i helt stycke, men väl sedan de blifvit
pulvriserade och under medverkan af värme.
Förekommer dels:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free