- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
129

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

129
mationen varande stenkolsbildningen och vid Dannemora i blandning
med kolsyrad kalk i synnerhet vid Myrgrufvan.
Såsom egentlig och kristalliserad jernspat förekommer den på
flera ställen i utlandet ss. i Steyermark, vid Eisenerz, Westphalen, Nas-
san, Kärnthen, Pyreneerna, Spanien och Amerika. 1 Sverige är den
funnen kristalliserad ss. sällsynthet vid Norbergs grufvor, Gärdsjö och
Finnmosse grnfvor i Wermland.

79. Manganspat = MnO - C02.
(Dialogit.)

Består hufvudsakligast af kolsyrad manganoxidul, med 10
till 20 procent af andra kolsyrade, enatomiga baser ss. kalkjord
och jernoxidul.
Hexagon. syst. Grundrhomboederns polkantvinkel är här
107 o. Rhomboedrarne vanligen sadelformigt böjda, mest för-
enade i druser; äfven förekomma klot- och njurformiga samt
derba massor af stänglig och kornig textur. Genomgång rhom-
boedrisk. Färg rosenröd med dragning åt hvitt eller högrödt.
Streck hvitt. Glas- eller perlemorglänsande; genomlysande. Eg.
v. = 3,3-3,6. 11. = 3,5-4,5. För blåsrör dekrepiterar starkt, är
osmältlig och blir grön, grå eller svart samt ger manganreaktion.
Löses långsamt af kall, men hastigt af varm saltsyra.
Finnes på malmförande lager och gångar vid Freiberg i Sachsen,
Kapnik och Nagyag i Ungeru, Siebenbürgen och Harz; samt vid Dan-
nemora, Nordmarks och Långbans grufvor i Sverige, på sista stället
dock mycket blandad med kolsyrad kalkjord.

80. Zinkspat = ZnO . CO2.
(Galmeja. Smithsonit.)
Skulle i rent tillstånd bestå af kolsyrad zinkoxid, men är
vanligen blandad med större eller mindre qvantitet kolsyrad jern-
oxidul, manganoxidul, kalk- och talkjord,
Hexagon. syst. Grundrhomboederns polkantvinkel är 107 o
40’. Kristallerna vanligen mikroskopiska, ofta liksom afrundade.
Vanligen förekomma njur- och drufformiga, stalaktitiska och skå-
liga aggregater, men förekommer äfven derb af finkornig och tät
sammansättning. Genomgångar efter grundrhomboederns plan.
Färglös, oftast ljust gulgrå, älven brun eller grönt färgad. Glas-
till perlemorglänsande, stundom matt, genomlysande till ogenom-
skinlig. Eg. v. = 4,1-4,5. H. = 5. För blåsrör i tång osmält-
lig, förlorar sin kolsyra och förhåller sig sedermera ss. zinkoxid.
I syror löses den lätt under fräsning. Afven löslig i kaustikt kali.
Användning. Zinkspaten, som är den vigtigaste zinkmalmen, fö-
rekommer ej inom fäderneslandet, men deremot på flera ställen i utlan-
det på lager, gångar, stockar eller i körtlar i olika bergformationer,
synnerhet i siluriska, devoniska samt i yngre formationerna, och der åt-
följd af kiselgalmejan. Den anträffas mest i kalksten eller i dolomit
Schlesien, Kärnthen, Belgien, Altenberg (Vieille Montagne) nära Aa-
chen, Chessy vid Lyon, Polen, Sibirien o. s. v.
Sjögren, Mineralogi (3:dje uppl.) 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free