Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
133
86. Tungspat=BaO SO3
(Baryt.) -
Håller ofta svafvelsyrad strontian, stundom ända till 15 %.
Rhomb. syst. Isomorf med föregående och uppträder i ett
stort antal former. Dels xx:rad dels derb. Kristallerna, som fö-
rekomma i mångfaldigt vexlande kombinationer, hafva antingen
en tafvelformig eller prismatisk habitus, ss. figg. 150 och 151
visa, der brachydiagonala planparet a finnes i kombination med
ett prisma p och ett makrodiagonalt doma r. Har en tydlig
genomgång, parallel med brachydiagonala planparet.
Fig. 150. Fig. 151.
Färg hvit eller grå, ofta med dragning i gult, rödt eller
grönt. Glasglans med dragning åt fettglans eller perlemorglans;
genomskinlig till genomlysande. Eg. v. 4,3-4,7. H. = 3-3,5.
För blåsrör dekrepiterar och smälter trögt i tunn kant, under
det lågan blir gulgrön. På kol med soda ger den svafimelreaktion.
Angripes ej af syror; ej heller af kolsyrade alkalier.
Tungspat är allmän i utlandet på malmförande gångar af yngre
bildning. Harz, Freyberg, Cumberland. I Sverige är den såsom rari-
tet träffad vid Sala, Dannemora, Klackaberget, Gärdsjö, Stafs- och Ruds-
grufvan, samt Långbans- och Nordmarksfälten samt vid Gislöf i Skåne,
Wingenäs och Hafsåsen å Dalsland. Äfven i druf- och njurformiga par-
tier på flera ställen i utlandet.
Användes för framställning af barytsalter; stundom till förfalsk-
ning af blyhvitt.
87. Coelestin = SrO - S03.
Rhomb. syst. Isomorf med anhydrit och tungspat. Kristallerna
något liknande barytens, dock vanligen i mera långsträckta, liggande
prismer. ~ Se fig.152,153
Äfven derb med bla-
dig, stänglig, strålig och stundom kor-
nig textur. Tydliga brachydiagonala ge-
nomgångar; mindre tydliga efter mak-
rodomat.
Färg hvit eller grå med drag-
ning åt blå, röd eller gul. Glasglans,
med dragning åt fettglans eller perle-
morglans, genomskinlig till ogenom-
skinlig. Eg. v. - 3,9-4. H. 3-3,5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
