- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
136

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

136

stalliserar äfven i monosym. systemet, i druf- och njur-formiga aggrega-
ter af finstängliga individer. Är till färgen hyacintröd, pomeransgul
eller guibrun och består enligt Berzelius af sulfater af jernoxid, jernoxi-
dul och talkjord med omkring 30 % vatten. Förekommer i Falu grufva,
der den uppkommer såsom en produkt af svafvelkisens oxidering, bvil-
ken blifvit inledd genom en der timad brand, som varat i flera år.

92. Zinkvitriol = ZnO - S03 + 7H20.
Rhomb. syst. Den naturliga zinkvitriolen förekommer mest i kor-
niga aggregater af stalaktitiska och njurformiga gestalter eller såsom
öfverdrag. H. 2-2,5. Eg. v. = 2- 2,1. Är färglös eller gråhvit. Har
sammandragande smak; löses lätt i vatten. Ger med soda på kol ym-
nigt hvitt zinkbeslag och hepar. Förekommer på några ställen i utlan-
det och i Falu grufva.
Bittersalt = MgO. S 03 + 7H20, kristalliserar i rhomb. syst. iso-
morft med zinkvitriolen i prismatiska kristaller. Vanligen i korniga
eller jordiga aggregater eller såsom utvittring ur jorden. H. = 2
-2,5. Eg. v. 1,7–1,8. Färglös och genomskinlig. Löses lätt i vat-
ten som får en salt och bitter smak. Smälter lätt och förlorar först
sitt vatten, sedan syran; återstoden lyser starkt och reagerar alkaliskt.
Utvittrar dels ur jorden i Sibirien och Spanien, dels ur vissa bergarter
t. ex. vid Freiberg och i Baden. Tillsammans med botryogen och zink-
vitriol i Falu grufva. Förekommer äfren i mineralvatten och användes
i medicinen.

Glaubersalt Na,O. SO3 + lOH2O kristalliserar i monosym. syst.
färglös och genomskinlig samt träffas i saltgrufvorna samt i mine-
ralkällor och saltsjöar. Är äfven funnet i sjelfständiga lager vid Ebro
i Spanien och i Kaukasus.
Begagnas för glasberedniug, framställande af natron och i far-
macien.

93. Kopparvitriol = CuO. S03 + 5H20.
(Chalkantit.)
Asym. syst. Den i naturen förekommande
kopparvitriolen är oftast förorenad af jernvitriol
och otydligt kristalliserad; vanligen i stalaktitiska
eller njurformiga aggregater eller såsom öfverdrag
och beslag. Brott mussligt H = 2.5 Eg. v. =
2,2-2,5. Färg blå med dragning i grönt. Ge-
nomlysande. Löses i vatten med skarpt samman-
dragande, vidrig smak och är ett starkt kräkme-
del. Ger med soda lätt ett kopparkorn. Har
uppstått af kopparmalmers sönderdelning och upp-
träder utomlands på många ställen och i Sverige
i Falu grufva.


94. Alunit = K20. S03 . 3(A1203 . S03) + 6H20.
(Alunsten.)
Kristalliserar hexagonalt i rhomboedrar, som mycket närma sig
den reguliära kuben. Kristallerna små; förekommer oftast i finkorniga,
jordiga eller täta aggregater. H. 3,5–4. Eg. v. = 2,6-2,8. Färglös
eller i ljust gula, röda, grå färger. Glasglans, genomlysande. Dekre-
piterar för blåsrör, är osmältbar och ger med soda hepar. Löses trögt
af koncentrerad svafvelsyra och af kalilut, men angripes ej af saltsyra.
Aluniten har uppkommit genom inverkan af svafvelsyrlighet på fält-
spathaltiga bergarter och förekommer i trakter af vulkanisk natur. Kyr-
kostaten, Ungern, Frankrike.
Användes för framställning af alun.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free