Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
3. Asymmetriska.
(Mn,Ca)0. SiO Rhodonit
(Mn,Ca,Fe)0. 5i02. Fe203 .35i02 Babingtonit
A. Augitserien.
1. Rhombiska augitarter.
De tre hårefter följande enstatit, bronzit och hypersten
äro egentligen att anse såsom varieteter af samma mineral, och
visa öfimergångar i himarandra. Då de likväl hafima i viss mon olika
sammansättning och karakterisera särskilda bergarter hafima de
här ock särskildt blifvit upptagne.
104. Enstatit = Mg 0. Si 02.
(Chladnit).
Enligt formeln skulle enstatit bestå af 60 ~ kiselsyra och 40 ~J
talkjord, af hvilket senare ämne dock några procent äro ersatta afjern-
oxidul och lerjord. Rhomb. syst. isomorf med bronzit och hypersten.
Sällan kristalliserad. Vid Bamle i Norge funnen i jettestora kristaller,
hvars rådande former äro ~ P c~, P och c~ P ~ visa stundom en
pseudomonosymmetrisk utbildning. Tydliga genomgångar parallela med
augitprismat. H. - &,s. Eg. v. 3,s-3,s. Färglös, gråhvit, gul- eller
grönaktig. På genomgånctsytorna perlemorglans. Halfgenomskinlig till
kantgenomlysande. Optiska axlarne ligga i brachydiagonalplanet och
positiva bisektrisen sammanfaller med vertikalaxeln. Nästan osmältbar
för blåsröret; olöslig i syror.
Förekommer i skillerfels och några andra olivin- och serpentin-
förande bergarter från Hartz, Mähren, Norge, Vogeserna och Pyreneerna
samt antagligen äfven i Sverige. 1 stora kristaller funnen på en apa-
titförande fältspatgång i Bumle socken, Norge. Den renaste enstatiten,
så kallad chladnit, är funnen i meteorstenar.
105. Bronzit = (Mg, Fe) 0. Si 02.
kr en blandning af silikaterna Mg 0. Si 02 och Fe 0. Si 0, af
hvilka det förra ingår i öfvervägande mängd. .hhornb. syst. isomorf
med enstatit och hypersten. Den tydligaste genomgången är parallel
med brachydiagonala planparet; augitprismats ochd e makrodiagonala
~enomc~ångarne mindre tydliga. H. - 4-5. Eg. v. - 3-3,s, nejlikbrun
till tombaksbrun, stundom grön- och gulaktig. På den brachydiago-
nala genomgången metallartad perlemorglans till sidenglans, något skill-
rande; i öfrigt glas- eller fettglans. Genomlysande till kautgenomly-
sande. Något dichroitisk, optiska egenskaper i öfrigt lika med före-
gående.
Brouzit förekommer i Sverige i några grönstenar, i eklogit samt.
pyroxenförande gneis och granit samt flerestädes i utlandet t. ex.
Bayern, Steyermark, Tyrolen, Vogeserna och N. ismerika. 1 flera me-
teorstenar ingår bronzit som öfvervägande best~ndsdel.
Bastit eller skillerspat Sammansättningen nära liknande ser-
pentinens. Har bildats genom omvandling af enstatit eller bronzit; har
en tydlig och två andra mindre tydli~a genomgångar parallela med
augitprismats plan. Vanligen i derba, bredbladiga eller korniga mas-
sor, som ofta äro genomvuxna af serpentin. Ojemut till splittrigt brott.
Färg lökgrön till svartgrön, dragande i brunt eller gult, metallartad,
skillrande perlernorgians. Eg. v. 2,6-2,8. H. 3,s-4. Ger i kolt
vatten och smälter för blåsrör trögt i kanterna till en brun slagg. Sön-
derdelas af svafrelsyra, men ej fullständigt af saltsyra.
Förekommer vid Baste på Harz samt i Sverige i några grönstenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
