- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
143

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14~3

106. Ilypersten = (Fe, Mg) 0. Si 02.
(Paulit.)
Ett bisilikat af talkjord och jernoxidul samt något man-
ganoxidul och kalkjord, der några procent lerjord stundom er-
sätter .jkiselsyran. Innehåller mera jernoxidul än bronziten.
Ar i kristalliseradt tillstånd fullkomligt isomorf med en-
statit och bronzit och har efter ortho- och klinodiagonala plan-
paren tydliga genomgångar, då deremot augitprismats genomgån-
gar framträda mindre tydliga. Vanligen i större eller mindre
kristalliniskt bladiga partier eller i otydliga kristaller. H. = 6.
Eg. v.=3,3-3,4.
Färg svart, gråsvart, grönsvart, tombaksbrun med dragning
åt kopparrödt. Orthodiagonala genomgången har skillrande, nå-
got metallartad perlemorglans. Streck gröngrått. Ogenomskin-
hg. Starkt pleochroitisk; de optiska axlarne falla i brachydia-
gonalplanet, den negativa bisektrisen är parallel med vertikal-
axeln, den positiva således med brachydiagonalen. (Jfr. ensta-
tit och bronzit). För blåsrör smälta de jernrika varieteterna lätt,
de talkrika mera trögt.
Utgör en beståndsdel i åtskilliga bergarter, såsom hyperit, hype-
ritit samt stundom ehuru sällan äfven i gabbrodiorit och gabbro och
då dessa äro temligen allmänna, förefinnes äfven hypersten temligen
ofta. Temligen vacker finnes den stundom uti den i Wermland förekom-
mande hyperiten.
Bekanta fyndorter äro St. Paulsön nära Labrador, ön Skye vid
Skottland, Farsund i Norge m. fl. st.

2. Monosymmetriska augitarter.

107. Wollastonit = CaO - Si02.
(Tafelspat.)

Med 51,7 kiselsyra och 48 kaLkjord; den senare till nå-
gon ringa del ersatt af talkjord, jern -eller manganoxidul. Nam-
net tafelspat har mineralet af sin stundom förekommande tafvel-
formiga afsöndring.
Sällan kristalliserad och då tafvelformig efter ~ P c~; van-
ligen med kornig, stänglig eller bladig afsöndring; ofta i radi-
erande, stråliga till trådiga aggregater, inväxta i kalk. Har tre
tydliga genomgångar, parallela med orthodiagonalplanet – P
och hemidomet P ~, en mindre tydlig efter basplanet oP.
Färg snöhvit till hvit med dragning i grått, gult, rödt och
brunt. Glasglans, på genomgångsytorna perlemorglans. Eg. im.
- 2,7-2,9. H. = 4,~-5. Fosforescerar vid gnidning eller upp-
värmning. Smälter trögt till en halfgenomskinlig perla; löses i
fosforsalt med qvarlemnande af kiselskelett. Sönderdelas full-
ständigt af saltsyra under gelatinering.
Förekommer utomlands kristalliserad dels i kornig kalksten,
dels i vulkaniska bergarter t. ex. vid Vesuv, Capo di Bove vid Rom,
Santorin och Banatet; i Sverige vid Hällesta, Bocksäter och Kullersta
i Ostergötland, Gökum i Upland, Tanså och Snösjö kalk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free