Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Bildar tillsammans med en triklin fältspatart bergarten gabbro,
som förekommer i stora massor i Norge, och ingår äfven i gabbrodio-
rit, som uppträder flerestädes i Upland, Westmanland, Wermland, Små-
land m. fl. landskap.
Smaragdit är en gräsgrön afart af diallao, och förekommer
vissa gabbro- och eklogit-arter. Den har stundom hornblendets genom-
gångar, så att den äfven kan hänföras till hornblendesersen.
Akmit och Aegirin hafva sammansättningen Na2 0. Fe2 O~ . 4 Si 02
och utgöra egentligen ett mineral. Monosyrn. systemet, isomorfa med
pyroxen. Kristallerna inväxta, prismatiska och vertikalt streckade. H.
- ö,s- 6s. Eg. v. 3,4-3,6. Färg lökgrön till grönsvart eller brun-
svart. Kant~enomlysande. Förekomma endast i Norge vid Eger, Pors-
grund, Brevig och Barkevig.
110. Spodumcn = 3(Li,Na)2 0 4A1 0 1
(Triphan.) - 2 3 55i02.
Ar ett bisilikat af lithion, natron och lerjord.
Mo~osyni. syst. isomorf med pyroxen med former, som likna di-
opsidens. Sällan kristalliserad. Vanligen endast i derba, kristalliniskt
bredstängliga partier, med stundom kornig afsöndring. Tvenne tydliga
genomgångar, som göra 87~ med hvarandra. Färg grönhvit, gröngrå,
gråhvit. Pulver hvitt; brott ojeinut till splittrigt. Glasglänsande, på en
del ytor perlomorglans; genomskinande ofta blott i kanterna. Eg. v.
== 3,1-3,2. H. = 6,s-7. För blåsrör bläddrar upp sig, faller i hop och
smälter t¶ll ett klart glas, under det lågan öfvergående färgas röd. Med
surt svafvelsyradt kali på tråd ger tydligt röd låga. Angripes ej af syror.
Förekommer i sällskap med petalit och l.~pidolith i en grofkornig
gånggranit (pegmatit) vid Utö jerngrufvor. Afven funnen i Irland,
Skottland, Tyrolen och Nordamerika, förekommande i granit.
111. Petalit = 3 (Li, Na) 2 0. 4 Al2 03 - 30 Si 02.
(Kastor.)
- Kristallografiskt isomorf med augitseriens mineralier, från hvilka
den i kemiskt afseende skiljer sig derigenom att den är ett tetrasilikat
(fyrfaldt surt silikat). Monosym. systemet. Högst sällan kristalliserad;
vanligen i kristalliniska eller derba partier med grofkornig afsöndring.
Har trenne genomgångar, af hvilka en är tydlig, den andra mindre tyd-
lig; spår finnes äfven efter den 3:dje. Alla genomgångarna falla i samma
zon, och den fullkomligaste är liksom streckad eller repig. H. = 6,s.
Eg. v. 2,4-2,6. Färg mjölkhvit, rödhvit till blekröd eller gråaktigt
hvit; glasglans och perlemorglans på tydligaste genomgångsytan; genom-
skinande. För blåsröret smälter den lätt och stilla till oklart, något
blåsigt glas, och färgar dervid lågan röd, hvilket tydligare framträder
vid sammansmältning med surt svafvelsyradt kali. Syror utan verkan.
Förekommer vid Utö jerngrufva i pegmatitgranit samt på några
ställen i Norra Amerika. På Elba kristalliserad (Kastor).
3. Asymmetriska augitarter.
112. Rhodonit - (Mn, Ca) 0. Si 02.
(IRöd mangankisel. Kiselmangan. Pajsbergit
Manganaugit. Bustamit.)
Ett bisilikat af manganoxidul och kalk-
jord samt talkjord till några procent ersättande
kalkjorden. St nu dom ingår äfve något jern-
oxidul. Dels kristalliserad, dels derb, med bla-
dig, kornig eller tät textur. Har 2:ne tydliga
genomgångar görande en vinkel af 870 38’
med hvarandra. H. 5-5,s. Eg. v. =
3,s. Glasglans. Färg rosenröd med dragning
åt rödbrunt. Genomskinlig till genomlysan-
de. För blåsrör smälter till en mörk kula,
coPco.coPco.co/P. coP,’ .~j[,co. ~#Pco.or,~-.~ 0
b c 0 s a n k h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
