Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
bara, så smälta de kalkhaltiga mera lätt till ett mörkare eller
ljusare glas.
Den förekommer temligen allmänt på våra malmlager tillsammans
med horublende, augit och strålsten, såsom vid Dannemora, Sala, Bast-
näs, Taberg och Persberg i Wermland.
Amiant kallas de mest fina och mjuka afarterna af asbest och an-
vändes af de gamle till väfnader, hvari de brände sina döda.
Numera användes asbesten till lampvekar, elddon och tillsammans
med grafit till eldfast kitt eller packning.
b) Lerjord- och jernoxidhaltiga.
Vanligt hornblende, med mörkt lökgrön till svartgrön och
svart färg, glasglänsande till perlemorglänsande. Genomlysande
till ogenomskinlig. IPulver hvitt till grått.
Ganska allmän; förekommer dels såsom beståndsdel af vissa berg-
arter såsom hornblendesten, horublendeskifier, diorit, syenit, dels såsom
tillfällig beståndsdel i gucis, granit och glimmerskiffer; dels på många
malmförande lager tillsammans med augitarter, epidot, granat o, s. v.
Herrängen, Nordmarken, Taberg, Persberg, Garpenbergs grufvefält; dels
kornig j~alksten såsom vid Bocksäter, Snösjön, Lindbo, Kullersta och
Malsjö. On Strömsund vid Göteborg. Pargas i Finland, Arendal i Norge.
Basaltiskt hornblende. Har sitt namn deraf att det före-
kommer i basalt. Finnes äfimen. i andra plutoniska och vulkani-
ska bergarter, vanligen kristalliseradt i mer eller mindre pris-
matiskt utvecklade, korta kristaller, som hafva båda ytorna i än-
dame utbildade, och kanter samt hörn stundom afrundade. Fär-
gen merendels svart, brunsvart, grön i mörka nyanser. Pulver
grått eller brunt. Glasglans på genomgångsytorna.
Förekommer i utlandet i bergarter af vulkaniskt ursprung såsom
basalt, mandelsten, trachyt o. s. v., men eji Sverige.
Uralit är till kristallformen lik augit, men består af fln-
strålig hornblende och har äfven hornblendets genomgångar. Ar
sannolikt en omvandlingsprodukt af augit, himilket äfimen bestyrkes
deraf att osönderdelad augitsubstans stundom anträffas i kristal-
lernas inre.
Förekommer i porfyrer (uralitporfyr) i Ural, Tyrolen och i Sverige
vid Vaxala i TJpland.
Användning. En del mindre jernhaltiga amfiboler kunna nytt-
jas till beskickningsämnen. De asbestartade till oförbränneligt tyg och
lampvekar.
Till amphibolerna kunna äfven räknas:
Richterit, ett horublende utmärkt genom sin hÉ~ga alkali- och man-
ganhalt, under det att kalk ingår i mindre mängd. Ar brun till färgen,
motsvarar Schefferiten bland augiterna och förekommer liksom denna
vid Långbans grufvor i Wermland; äfven vid Pajsberg.
Arfvedsonit = Na, 0 . Fe, 03 .4 Si 0, har samma beståndsdelar och
sammansättning som akmit och aegerin bland pyroxenerna. Hornblen-
deprismats genomgångar; H. = 6. Eg. v. 3,~ -3,s. IRamsvart, o~enom-
skinlig, smälter i ljuslågan; angripes ej af syror. Förekommer pa Grön-
land och vid Fredriksvärn i Norge.
2. Cordieritgruppen.
116. Cordierit = 3 Mg 0 . 3 Al, 0, - 8 Si 02.
(Dikroit, Jolith. Steinheilith.)
Bhomb. syst. Dels kristalliserad, dels derb eller insprängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
