Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
125. Natrolit-Na 0 - Al2 03. 3 5i02 + 21120.
(Mesotyp, mesole, radiolit.)
Med 16 proc. natron och 10 proc. vatten.
Rhomb. syst., med hår- och nålformiga, merendels små~
och fria kristaller, som äro pelarformigt utbildade samt hopimux-
na i klotformiga massor, som stundom bli derba och hafima stäng-
hg eller trådig afsöndring. Kristallerna prismatiska, co P -
dels nål- eller tafimelformiga. Prismatisk genomgång. Färglös,
himit, grå med dragning åt gult eller rödt. Glasglans; genom-
skinlig till genomlysande. Spröd. Eg. im. = 2.2-2.3. 11. =5-5.s.
För blåsrör blir oklar och smälter lugnt till ett klart glas. Ge-
latinerar med saltsyra. Löses äfven af oxalsyra.
Förekommer i basalt och phonolit vid Aussig, Färöarne, Island;
Nordamerika; Arendal och Brevig i Norge, samt i Sverige funnen vid
Anneklef och Gjelleberg i Skåne i blåsrum af dervarande basalt samt
vid Gustafsbero~ i Jemtland.
Skolezit = CaO - A120, . 3 5i02 + 3 H30 är en kalkmesotyp med
3 molekyler kristallvatten, kristalliserar i rnonosym. syst, och förekom-
mer i basaltiska bergarter.
126. Prehnit = 1120 - 2CaO - Al2 03. 35i02
Lerjorden stundom delvis ersatt af jernoxid.
Rhomb. syst. Vanligen kristalliserad. Kristallerna tafvelformiga
eller i korta prismor o P . co P; förenade i druser och grupper; äfverr
derb, i korniga, klotformiga, njur- och droppstensformiga aagregater
eller i pseudomorfoser efter analeim och laumontit. Färgl’ös, dock
mest grönhvit, sparrisgrön, äppelgrön till lökgrön. Eg. v. = 2,8-3,0-
H. = 6-7; glasglans, på oP pes~lemorglans; genomskinlig till kantgenom1
skinlig. För blåsrör ger i kolf vatten utan att bli ogenomskinlig.
tång smälter den under stark blåskastning till ett blåsigt glas. Om de~
förut glödgas eller smältes, löses den sedermera fullständigt af saltsyr3’
under gelatinering.
Förekommer vanligast såsom sprickfyllnad eller i drushål i gra-
nit, diabas, gneis, dolerit, samt på malmförande lager och gångar. Goda.
Hoppsudden, Oisans i Dauphiné. Fassadalen i Tyrolen, Dumbarton i
Skottland, Harz. Amerika och China o. a. st. 1 Sverige är den funnen
i Adelfors guldgrufva samt i Klefva grufva i Småland, iFalu grufva.
tillsamman med laumontit i trakten af rummet Hönan, och i närheten
af Falun vid Hästbergs gård i lösa block, vid Thorsåkers grufvor i Ge-
strikland samt vid Ytterby mineraibrott.
Utom nu beskrifna 9 mineralier räknas äfven följande till zeoli-
tema, men de törekomma mera sällan:
Brewsterit (håller baryt- och strontianjord), fihomsonit, .Philipsit,
Jllerschelit, phakolit, Brevicit, Gmelinit, zeagonit.
4. Fåltspatgruppen.
De till denna grupp hörande mineralier utgöra hufvudb~-
ståndsdelar i de allinännast förekommande bergarterna och äro
derföre af stor betydelse. De kristalhisera alla i monosymmetriska
och asymmetriska systemen i former, som, äfimen då kristallsyste-
met ej är det samma, visa stor likhet i vinklarnas storlek, zo-
nernas utbildning och kristallernas habitus. Den kemiska sam-
mansättningen växlar hos de olika fältspaterna från monosihikat
(anorthit) till trisihikat (albit, orthoklas).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
