Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
164
3) Pyknit, i otydligt utbildade, sammanväxta kristaller af
halmgul färg.
Zinnwald och Schlackenwald i Böhmen, tillsamman med qvarts
och lepidolit.
135. Staurolit=H20 .3(Fe, Mg) O.6Al203.6Si02.
Rhomb. syst. Kristallerna kort prismatiska eller tjockt tafvelfor-
miga genom utvecklingen af brachypinakoiden. Tvillingskristaller myc-
ket vanliga isynnerhet korsformiga penetrationstvillingar. En tydlig
brachydiagonal genomgång. H 7-7,5. Eg. v. 3,3-3,8. Rödbrun till
svartbrun, glasglans, genomskinlig till genomlysande. Är ofta rikligt
späckad af mikroskopiska qvartskorn, hvilket försvårat utredandet af
den kemiska sammansättningen. För blåsrör aldeles osmältbar; angri-
pes ej af syror.
Förekommer i glimmerskiffer vid Airolo i S:t Gotthard, Steyer-
mark, Mähren, Ural och N. Amerika.
Hit hör Nordmarkit från Nordmarks grufvor i Wermland, hvil-
ken synes hafva staurolitens stöckiometriska byggnad, men håller 11,6
% manganoxidul, 13,7 % manganoxid och är smältbar.
6. Turmalingruppen.
Turmalingruppen innefattar hufvudsakligen föreningar mel-
lan borater och silikater, af hvilka de följande äro de vigtigaste.
1 Ii
136. Turmalin=3(R(I)2,R(II))O.3Q203.4Si02.
(Schörl, indigolit, rubellit.)
Turmalinernas kemiska sammansättning är mycket vexlande
och alla arter kunna icke hänföras till ofvanstående formel. Lik-
väl öfverensstämma alla den att de äro tvåtredjedelssilikater. 1
ofvanstående formel, som innefattar de allmännast förekommande
varieteterna, är R(I) - H,K,Na; R(II) = Ca,Mg,Fe,Mn; Q2 = Fe2,
BO2. I allmänhet kunna turmanlinerna anses såsom isomorfa
blandningar af silikaterna 3 R(I)2O. Si02 , 3 R(II)O. Si02 och Q203.
Si02 då R(I) , R(II) och Q2 hafva ofvan angifna betydelse. De färg-
lösa, ljusgröna eller röda turmalinerna, som karakteriseras genom
sin halt af Li och frånvaro af Fe, äro bildade enligt formeln
3(R(I)2.R(II))0.8Q203. 9Si03.
Hexagon. systemet, rhomboedrisk. Uppträder oftast i pris-
matiska kristaller, hos hvilka man anmärkt den egenheten, att
de äro olika utvecklade i båda ändar, så att helt och hållet andra
ytor begränsa kristallen i hufvudaxeins båda riktningar; detta
förhållande har man kallat hemimorfism. Den vanligaste for-
men synes af fig. 194, der a är=R, o=-2 .R, m=co P2 och 1
= co .R, samt der den nedre ytan, som i figuren ej synes, utgöres
af o 1? och hvilken senare yta är utmärkande för kristallens
hemimorfiska utbildning. Kristallerna merendels vertikalt strec-
kade, invuxna eller anväxta. Stundom äfven i kristalliniskt derba
massor med parallelt eller radierande stängligt, trådig till kor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
