- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
167

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

167

till splittrigt. H. = 6-7. Eg. v. = 3,3-3,5. Nästan alltid fär-
gad, grön, gul, grå, sällan röd eller svart. Glasglans, på genom-
gångsytorna diamantlik glans. Genomskinande i flera grader,
merendels kantgenomlysande.

Fig. 198. Fig. 199.

Man särskiljer följande 2:ne varieteter:
Pistazit, pistaziegrön eller siskgrön, gröngrå till gulgrön;
förekommer såväl kristalliserad som i kristalliniskt stängliga, kor-
niga och täta partier. Ar den allmännaste varieteten. En stor
del af lerjorden är ersatt af jernoxid, hvilket karakteriserar mi-
neralet. För blåsrör smälter i kant under kokning till en mörk-
brun eller svart, stundom magnetisk massa.
Förekommer praktfullt kristalliserad vid Oisans i Dauphiné, Sulz-
bachthal i Schweitz, Achmatowsk i Ural och dessutom vid Arendal, i
Böhmen, Sachsen och Tyrolen. I Sverige förekommer pistaziten vid
de flesta af våra grufvefält; såsom Norbergs, Persbergs, Age, Långbans,
Bjelkes, Wigelsbo, Gellivare grufvor m. fl. ställen.
Mangan-epidot eller Piemontit. Färg rödaktigt svart. Streck
körsbärsrödt i stängliga aggregater. Manganoxid ersätter till större
delen lerjorden. Smälter lätt för blåsrör till ett svart glas och
ger med borax och soda manganreaktioner.
Finnes vid Jakobsbergsgrufvan i Wermland samt vid S:t Marcel
i Piemont.
Beslägtad med epidot är:
Zoisit = H20 . 4 Ca 0 . 3 Al2 03. 6 Si 02 således, lika sam-
mansatt som epidoten, men kristalliserar i rhomb. systemet.
Denna substans är således dimorf. Förekommer, kristalliserad
eller kristallinisk, mest af gråhvit till askgrå eller gulgrå färg.
För blåsröret sväller upp, kastar blåsor och smälter i kanterna
till ett klart glas.
Fichtelgebirge, Tyrolen, Salzburg, Ural. Till Zoisiten hänföres
vanligen Thuliten från Tellemarken i Norge. Den har en rosenröd färg.

140.. Gadolinit=3(Y,Ce,Be,Fe)O.Si02.
Består af kiselsyrad ytterjord, cer- och jernoxidul och något
2-10 proc.) berylljord. Formeln ännu osäker. Förekommer, fast säl-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mineral/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free