Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170
skåligt. För blåsrör osmältbar, med undantag af de mycket jern-
oxidulrika. Gelatinerar med saltsyra.
Olivin är i de plutoniska och vulkaniska bergarterna ej så säll-
synt. I Sverige förekommer den i magnetitolivinit i Taberg, Småland;
i kromitolivinit i Jemtland och Norge; i basalt vid Anneklef, Gjellebäck,
Sösdala o. a. st. i Skåne, i diabas vid Åsbyn i Elfdalen, Ulföarne
Ångermanland, i trakten af Falun samt på flere andra orter i riket.
Dessutom finnes olivin på många ställen i utlandet, i meteorjern. dole-
rit, lava, obsidian, o. s. v.
Den ädla chrysoliten, som vanligen finnes i lösa kristaller, eller
i kantiga och afnötta korn, anses såsom ädelsten och förekommer i Bra-
silien, Egypten och Levanten.
Hit hörer en jernoxidulrik (56 proc.) och mauganoxidulhaltig (8,5
proc.) olivin från Tunaberg i Södermanland, som tillsammans med augit
och granat bildar bergarten eulysit.
144. Knebelit = 2 (Mn , Fe) 0 - Si 02
Förekommer endast derb med genomgångar efter ett prisma
på 115°. Brott mussligt, ojemnt. H. = 6,s. Eg. v. = 3,7-4,1.
Färg grå, rödaktig, brun, svart eller dragande i grönt. Svagt
glänsande eller matt. Ogenomskinlig. Osmältbar, för blåsrör
manganens reaktioner. Sönderdelas af klorvätesyra.
Förekommer vid Ilmenau i Thuringerwald och i Sverige vid
Dannemora, Hilläng och Skisshyttan samt användes såsom ett mangan-
haltigt beskickningsämne på masugnen.
Tephroit = 2 Mn 0. Si 02, förekommer endast derb; grå, rödgrå
till brunröd. H. = 5,5-6. Träffas vid Pajsberg och Långbanshyttan i
Wermland samt i N. Amerika i New-Yersey.
145. Chondrodit=5 Mg 0 . 2Si (0 , Fl2)2.
(Humit.)
Rhomb. syst. Delvis med monosymmetrisk utbildning. Fig. 203 afbil-
dar en kristall från Kafveltorp. För att bestämma humitens mycket talrika
former har man hänfört dem till tre olika typer
af hvilka endast den första är rhombisk, under det
att de båda andra, på grund af optiska egenska-
per, hänföras till monosymmetriska systemet,
ehuru kristallvinklarne knappast märkbart skflja
sig från de motsvarande rhombiska formernas. De
tre typernas hufvudaxlar förhålla sig såsom 7:5:9
och biaxlarne äro lika, så att man äfven kan
hänföra alla tre typerna till en gemensam grund-
form. Sällan tydligt kristalliserad; vanligen
afrundade. inväxta korn, derb eller i korniga
massor. Genomgångar otydliga, brott mussligt.
Färg ockergul till honungsgul, med dragning
åt gulbrun, pomerans.gul, rödgul, stundom grön-
aktigt gul. Streck hvitt; glasglans; genomly-
sande. Eg. v. = 3,15-3,25. H. = 6,5. För blåsrör i tång smälter ej, men
blir oklar; i glasrör ger den med fosforsalt fluorreaktion. Blir med ko-
boltsolution blekröd. Löses i saltsyra under afskiljande af kiselsyra.
Förekommer merendels inväxt i urkalk vid de flesta af våra kalk-
stensbrott såsom vid Åker, Nyäng i Södermanland; Björnkärn. Gås-
grufvan, Taberg i Wermland, Hellesta i Ostergötland, Gullsjö; prakt-
fullt kristalliserad i den 2:dra humittypens former vid Kafveltorp nära
Nya Kopparberget, der chondroditen förekommer inväxt i blyglans,
koppar- och svavelkis. Pargas och Orijervi i Finland samt N. Amerika
m. fl. utländska fyndorter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
