- Project Runeberg -  Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor /
171

(1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

171

Humiten är kristalliserad och förekommer i vulkaniska block å
Monte Somma vid Vesuvius.

146. Zirkon = Zr 02 - Si 02.
Består af 33,7 kiselsyra och 66,3 zirkonjord.
Tetragonala syst. Isomorf med rutil och kassiterit. Van-
ligen en tetragonal pyramid med ett tetragonalt prisma, i kom-
bination med andra prismer och pyramider, figg. 204, 205. Kri-

Fig. 204. Fig. 205.

stallerna förekomma inväxta samt i afrundade korn. Genom-
gångar otydliga. Mussligt till ojemnt brott. H. = 7,5. Eg. v.
= 4,4-4,7. Merendels färgad i mångahanda hvita, grå, gröna,
gula, oftast röda och bruna färger. Glasglans, oftast diamant-
artad. Genomskinlig i alla grader. Smälter ej för blåsröret,
men blir färglös. Löses af borax med svårighet. Syror utan
verkan, med undantag af S03, hvilken efter fortfarande digestion
partielt sönderdelar den.
Förekommer i Norges zirkonsyenit, på Ural vid Miask samt
flodernas sand. Såsom sällsynthet funnen i Sverige i granit i trakten
af Stockholm samt vid Trollhättan och Finnbo; i hyperit i Elfdalen vid
Åsbyn samt i lösa kristaller vid Wombsjön i Skåne, och förekommer
dessutom i mikroskopiska kristaller i flere af våra euriter och gneiser.
De röda artförändringarna, som kallas hyacinter, äfvensom andra
vackra färg-varieteter, slipas och användas såsom ädelstenar.

147. Thorit = Th 02 - Si 02.
(Orangit.)
Består af kiselsyrad thorjord jemte en växlande qvantitet vatten,
som dock icke är väsendtlig, utan beror på börjande sönderdelning. De
svarta varieteterna som hålla mera vatten, ända till 9 %#, kallas thorit,
de gulröda, mindre vattenhaltiga kallas orangit. Stundom träffas thorit
såsom ett yttre omhölje kring orangit. Tetragon. systemet, isomorf
med zirkon, rutil och kassiterit. Derb och insprängd. H. = 4,5. Eg.
v. varierar från 4,5 till 5.5. Färg svart, brunsvart, pomeransgul eller
gulröd. Blir vid upphettning brunröd och är för blåsrör osmältbar.
Streck mörkbrunt eller gråaktigt rödt. Glasglänsande, spröd, temligen
hård, så att den ej repas af knif. Ogenomskinlig. Ger i kolf vatten


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mineral/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free