Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
176
den enatomiga basen, till en del ersatt af de öfriga enatomiga,
samt lerjord och jernoxid sesquioxiderna. Reagerar på fluor.
Rhomb. och monosym. systemen. Kristallerna vanligen
rhombiska eller sexsidiga taflor, 0 iV. co iV, se fig. 211, derb, in-
sprängd samt i bladiga massor eller fjälliga till skiffiiga
aggregater. Har en sär-
deles tydlig basisk genomgång o iV, som
på genomgångsytan visar metallartad perle-
morglans. Mild, i tunna lameller elastiskt
böjlig. Optiskt tvåaxig, i tunna blad ge-
nomskinlig; i tjockare kantgenomlysande
till ogenomskinlig.
Färglös, ofta hvit i olika nyanser, vanligen gulgrå-, grön-
eller rödaktigt himit med öfvergång i någon af dessa färger. Eg.
v. = 2,8-3,1. H. = 2-3. För blåsrör i tång blir matt och
ogenomskinlig; en del ger i rör något vatten samt fluorreaktio-
ner, samt smälter mer eller mindre lätt till ljusare eller mör-
kare emalj. Angripes ej af svafrelsyra eller saltsyra.
Kaliglimmer är en mycket utbredd beståndsdel i våra allmänna
bergarter såsom glimmerskiffer, gneis och i synnerhet pegmatit, granit
m. fl., samt förekommer, utom i utlandet, på följande orter inom fä-
derneslandet särdeles tydligt utbildad, nemligen vid Utö, Broddbo,
Finnbo, Kårarfvet, Ytterby, Trollhättan, Roslagen, Tunaberg m. fl.
ställen. Pargas och Kimito i Finland.
Följande glimmerarter äro optiskt tvåaxiga och således närmast
hänföra till muscovit: Fuchsit grönfärgad, kromhaltig från Tyrolen;
Kromglimmer gröngul, hållande 6 kromoxid, förekommer tillsam-
mans med Fuchsit; Damourit, mikrokristallinisk, hvit eller ljusfärgad,
förekommer tillsammans med cyanit vid Horrsjöberget i Wermland,
Salzburg, Frankrike och N. Amerika; Phlogopit är gulbrun eller kop-
parröd och är till sammansättningen en magnesiaglimmer; den finnes
Sverige vid Sala och Åker i kornig kalksten och i New-York och Ca-
nada; Astrophyllit är tombaksbrun eller guldgul, håller titansyra och
manganoxidul och finnes vid Brevig i Norge och räknas af några till
augitgruppen. Margarit är snöhvit eller i ljusa färger, starkt perlemor-
glänsande och innehåller 10 % kalkjord samt finnes i Tyrolen, Mindre
Asien och N. Amerika.
156. Lithionglimmer = 2(K2 , Li2 ,Mg, Fe)O. 3A12 03 . lOSi(0 ,Fl2)2.
(Lepidolit.)
Kristallsystem osäkert, sannolikt rhombiska. Förekommer i sex-
sidiga taflor, stundom prismatiskt utbildade. Liknar mycket kaliglim-
mer, utom den att den stundom förekommer med rosenröd färgnyan-
sering. Derb, med bladig och fjällig textur och tydlig basisk genom-
gång. Lithionglimmer kan betraktas såsom en isomorf blandning mel-
lan samma silikat som konstituerar kaliglimmern (K , H)2 0 . Al2 03.2 Si 02
och ett dermed isomorft (Mg, Fe) 0 . Al2 03 . 6 Si 02.
Färg olika; vanligen hvit, grå, grön, ljust rosenröd eller violett,
merendels i ljusa färger Streck hvitt; på genomgångsytan perlemor-
glans, annars glasglans. 1 tunna blad böjlig, elastisk; genomskinlig.
Optiskt tvåaxig. Eg. v. = 2,8-3. H. = 2-3. För blåsrör smälter lätt
med pösning till ett färglöst, grått eller brunt, blåsigt glas, hvarunder
lågan färgas purpurröd, i synnerhet genom tillsats af surt, svafvelsy-
radt kali. Sönderdelas först efter smältning fullständigt af syror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
