Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
179
Delessit, äfven af svartgrön färg, i mandelstenar.
Grengesit, grågröna kristaller, af löst sammanhang, i augitens
form, hvarföre de torde vara efterkristaller af denna.
Bergläder och Bergkork äro tvänne, ofta på våra malmlager så-
som tunna spriokfyllnader förekommande mineralier, som hafva grågul
färg. Deras sammansättning är mycket olika, då man än ansett dem
vara egna textur-modifikationer af asbest, och således stå nära pyroxen-
och hornblende-arterna, än antagit dem hafva annan sammansättning;
de äro tydligen sönderdelningsprodukter af andra silikater, och förekomma
tillsamman med kalkspat eller qvarts på våra malmlager. De äro lätta,
simma på vatten, mjuka och matta till utseendet. De finnas vid Danne-
mora, Persberg, Sala, Nordmarken, Taberg, Långbans och Falu grufvor.
160. Klinochlor - 4 H20 . 5 Mg 0 . Al203 . 3 SiO2.
Monosym. syst. Anses hafva samma sammansättning som ripidolit,
hvarföre den i dessa mineralier ingående substansen är dimorf. Formeln
dock mycket osäker. Kristallformerna närma sig mycket med afseende
på vinklarne och allmänna utseendet hexagonala former. Basplanets
genomgång mycket tydlig. Lökgrön, blågrön till svartgrön. Streck
grönhvitt. Perlemorglans på o P, föröfrigt glasglans eller fettglans.
Genomlysande; optiskt tvåaxig; starkt pleochroitisk nemligen grön
hufvudaxelns riktning, röd vinkelrätt deremot.
Smälter trögt för blåsröret till en
af klorvätesyra, lättare af svafvelsyra. grågul emalj, angripes knappt.
Finnes kristalliserad vid Achmatowsk i Ural, Traversella i Pie-
mont, Tyrolen, Pensylvanien m. fl. st.
14. Taik- och Serpentingruppen.
161. Talk H20 . 3 MgO - 4 Si02.
Ett vattenhaltigt silikat af talkjord, som högst sällan före-
kommer kristalliseradt, och då i rhombiska eller sexsidiga taf-
lor. Vanligen derb, med bladig, stänglig, strålig, fjällig eller
tät textur.
En tydlig genomgång, parallel med basiska planet, hvar-
efter den lätt kan klyfvas i tunna blad. Färg hvit, grönaktig,
grönblå. Streck hvitt. Perlemorglans till fettglans. Svagt ge-
nomlysande; optiskt tvåaxig. Fet för känseln. I tunna blad ej
elastisk, men böjlig. Eg. v. = 2,7. H = 1. Smälter ej för
blåsrör, men lyser starkt och bläddrar upp sig. Angripes ej af
syror. Får med koboltsolution efter påblåsning en blekröd färg.
Förekommer temligen ren vid flera af våra grufvefält, såsom vid
Sala, Garpenberg, Falun, Taberg, Persberg samt i utlandet vid Greiner
Tyrolen, S:t Gotthard och Ural. Ar talken intimt blandad med chlo-
rit, uppstår en bergart, som kallas täljsten för dess användbarhet till
åtskilliga husgerådsartikiar, i synnerhet kokkärl, hvarför den ock kallas
qrytsten. 1 Sverige finnes täljsten i synnerhet i Töksmarks socken
Wermland, Handöl i Jemtland, Edet i Ostergötland. Talken bildar äf-
ven en särskild bergart, som kallas talkskmjjer, då den förekommer till-
samman eller blandad med glimmer- och chloritskiffer, i synnerhet vid
flera af de ofvannämde grufvefälten.
Specksten eller Steatit är en kryptokristallinisk varietet af talk,
hvars reaktioner den för öfrigt visar. Färgen vanligen gråhvit med
dragning åt gult; streck glänsande; mycket fet; låter lätt tälja sig
med knif.
Specksten förekommer vid samma lokaler som talk och i synner-
lig stor mängd vid Grotton i Massachusetts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
