Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort öfversigt och indelning af de i Sverige förekommande bergarters kännetecken, beståndsdelar och förekomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
201
IV. Tillägg.
1. Kort öfversigt och indelning af de i Sverige före-
kommande bergarters kännetecken, beståndsdelar och
förekomst.
Bergarterna kunna indelas i:
1) Kristalliniska bergarter, eller sådana, hvilka bestå af kri-
stalliniska, omedelbart med hvarandra sammanvuxna partiklar af
ett eller flera mineralier. Vid anordnandet af dessa bergarters be-
ståndsdelar hafva hufvudsakligen kemiska krafter varit verksamma;
2) Klastiska bergarter, eller sådana, hvilka äro bildade af
brottstycken eller smulor af äldre bergarter, sammankittade ge-
nom något bindemedel. Vid bildandet af dessa bergarter hafva.
hufvudsakligen mekaniska krafter varit verksamma;
3) Bergarter till hvilkas bildning organiska krafter i väsent-
lig mån inverkat.
De mineralbeståndsdelar, som karakterisera ett bergarts-
species, kallas dess väsentliga beständsdelar. I granit äro t. ex.
qvarts, fältspat och glimmer de väsentliga beståndsdelarne. Om
något af dessa mineral försvunne eller ersattes af något annat,
vore bergarten icke vidare granit.
Endast ett ganska ringa antal mineralier ingå såsom vä-
sentliga beståndsdelar i bergarter. De hufvudsakligaste af dem,
som bilda svenska bergarter, äro kalkspat, qvarts, orthoklas,
oligoklas, labrador, albit, pyroxen, amfibol, glimmer, chlorit,
talk, serpentin, stenkol.
Tillfälliga (aceessoriska) beståndsdelar i en bergart äro
åter sådana, som, utan att tillhöra dess väsentliga sammansätt-
ning, dock stundom den förefinnas så allmänt och regelmessigt,
att egna varieteter af bergarten derigenom uppstå. Om t. ex.
inom ett granitområde bergarten, jemte sina väsentliga bestånds-
delar, äfven konstant innehåller hornblende, så är detta mineral
der en tillfällig beståndsdel i graniten, hvilken då, på grund af
detsammas närvaro, kallas hornblendegranit.
Mindre allmänt i en bergart förekommande för densamma
oväsentliga mineralier kallas tillfälliqa inblandningar.
Textur. Med en bergarts textur förstås dess genom be-
ståndsdelarnes form och storlek frambragta gry.
De vanligaste texturformerna äro kornig textur, tät textur,
porfyrtextur, mandelstentextur;
Kornig textur uppkommer, när bergarten är sammansatt
af bestämda från hvarandra tydligt urskiljbara korn. Man ur-
skiljer kristalliniskt kornig textur, och klastiskt kornig textur
eller sandstenstextur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
