Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kort öfversigt och indelning af de i Sverige förekommande bergarters kännetecken, beståndsdelar och förekomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
202
Allt efter kornens storlek kan texturen vara stor-, grof-,
små- eller finkornig.
Télt textur, uppstår när de särskilda mineralbeståndsdelarna
ej kunna urskiljas med blotta ögat eller med förstoringsglas.
Porfyrtextur, när i en tät eller finkornig grundmassa större
mineralindivider finnas utskilda.
Mandelstenstcxtur, när en tät eller finkornig bergartsmassa
innehåller körtlar af någon viss mineralsubstans.
Struktur. Det sätt, hvarpå beståndsdelarna i en bergart
äro anordnade, betingar dess struktur. Denna kan vara mass-
formig, skiktad eller lagerformig, skiffrig;
Massforrnig kallas strukturen, när inom en bergart be-
ståndsdelarna äro lika anordnade i alla riktningar;
Skiktad eller lagerformig, när bergarten består af vexlande
lager af olikartadt eller olikfärgadt material;
Skiffrig, när beståndsdelarne äro så anordnade, att berg-
arten i en viss riktning får en utpreglad klyfbarhet. Ofullkom-
ligt skiffrig struktur i kristalliniska bergarter kallas flasrig
struktur.
De skiffriga och skiktade strukturformerna kallas ofta med
ett gemensamt namn parallelstruktur.
Begreppen struktur och textur förblandas och förvexlas ofta,
i synnerhet begagnas struktur ganska allmänt i stället för textur
såsom kornig struktur o. s. v.
A) Kristalliniska bergarter.
De kristalliniska bergarterna äro dels massformiga, dels
skiktade (eller skiffriga). De förra indelas i fältspatförande
och icke fältspatförande. Efter arten af den ingående fältspaten
indelas åter de fältspatförande i orthoklasbergarter (der den för-
herskande fältspaten är orthoklas eller mikroklin) och plagio-
klasbergarter (der den förherskande fältspaten är plagioklas i
förening med någon augit- eller horublendeart).
Hvardera at dessa grupper kunna efter de jemte fältspaten
förekommande beståndsdelarna indelas i vidare underafdelningar.
Schema öfver de svenska fältspatförande massformiga bergarterna.
Orthoklasbergarter. Plagioklasbergarter.
Med öfvervägan- Med öfvervägan-
Med qvarts. Titan qvarts. de amfibol eller de pyroxenmineral
glimmer. ral.
Diabas
Granit Syenit. Diorit.
Qvartsförande Qvartsfri Oligoklas- Hyperit
orthoklasporfyr orthoklasporfyr porfyr Gabbro
Basalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
