Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
allt längre bort af vågorna och vinden, hvilka
emot sin vilja, genom seglarens konst, måste föra
mig till ett främmande land. Ty böljorna tågade
mot Sverige. Jag såg deras svallande lopp, och
jag tjvad :
jRomfararens AfsJced.
Än en blick, du gamla Fosterland!
Får jag sända mot din gröna strand.
An mitt öga kan med afund följa
Denna glada, himmelsblåa bölja,
Som mot dina kuster skyndar sig:
Lycklig hon, som snart får kyssa dig!
Dock — mitt Iijerta icke klaga får;
Med fri vilja jag i landsflykt går.
Det är Rom, som ligger mig i hågen:
För att hinna Horn jag plöjer vågen,
Trotsar afgrundsdjup och Alpers höjd,
Följd af sakua’us sorg och längtans fröjd.
Frågas hor jag : ”Hvad skall du i Rom ?
Vill du sälja bort din Lutherdom?
Vill du se, hur helgonljusen glimma,
Eller lära dig Sonetter rimma —
Frågorna jag gömmer, och på dem
Vill jag svara, då jag kommer hem.
Malet skimrar dunkelt för min syn,
Såsom morgonstjernan, dold i skyn.
Om jag Söderns blomsterländer hinner,
Om jag någonsin det sökta finner,
Ar för mig ännu en hemlighet;
Det vet Han allen, som allting vet.
/ Del. B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
