Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
*lar icke själens öga, såsom Stockholms Slott.
Christiansborg är en duktig och bastant prosa l
Byggnadskonsten , då vår Konungaborg, den fria ,
lätta och glänsande skapelsen af Tessins snille,
är ett härligt architectoniskt Poem.
Innan jag slutar skildringen af de vittre och
lärde män, hvilkas bekantskap gjorde mina da
gar i Danmarks hufvudstad så angenäma och lä-
rorika, tillhör det mig att nämna, attjagden!9
duli om aftonen bevistade en Sammankomst af
det NordisJce Old Skrifts Sœlslcab, dit inbju-
den , jemte mina följeslagare. Sammankomsten
hölls på Frimurare-salen, hvars väggar pryddes
af äldre och nyare med brokiga band och stjer-
nor smyckade män. Då Ledamöterne samlat sig,
bland livilka jag fann Prof. Rafn och flere an-
dre förtjente lärde, satte vi oss alla omkring ett
rödt, aflångt bord, för att afhöra årsberättelsen.
Den nyligen utkomna, och på Sällskapets be-
kostnad väl och noggrannt tryckta, första delen
af Olof Tryggvasons Saga förevistes, och valda
ställen derur upplästes af Professor Rafn. Der
förekom åtskilligt om Thorkels resa till Håkan
Jarl och om en fåraherde, benämd Hålbjörn,
som nödvändigt ville vara Skald och göra en visa.
Flere dagar låg han i markene och arbetade för-
gäfves : med visan kom han aldrig längre än till
andra raden : ’Här ligger Skalden” — och mera
kunde han icke qväda. Sällskapet gör mycken
nytta, men dess sammanträden gå för sig utan
minsta bråk eller så kallad högtidlighet. Här,
liksom i nästan alla vittra eller vetenskapliga före-
ningar i Köpenhamn, lefver man för saken och
verkar för den. Man förspiller ingen tid med
blotta ceremonier: man bereder sig icke så länge,
att man aldrig hinner begynna: man strör ej om-
kring sig fraser och ordblommor, som falla lösa
ned och aldrig slå rötter, utan man utsår träget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
