- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Första delen /
100

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100
gatorna — och (len sjungande blef tyst. Ifen
när vi, utan äfventyr, voro lyckligen anlämh pa
våra rum hos Romerska Kejsaren, och således
ansågo oss temligen fria och trygga, och Hvita
Frun ännu spökade i hufvudet, begynte sång-
lusten åter vakna, och om jag ej bedrager mig,
söngo vi alla tre. Hvacl hände? En svartklädd,
putsad man, som hörde till den stora Uppassare-
legionen, inträdde och sade ganska höfligt : ” Ver-
zeihen Sie, meine Herr’ni Sie können hier
nicht singen. Die Polizei wird hinauf kom-
men. Das iväre schlimm” o. s. v. Som ingen
af oss hade någon särdeles lust, att göra den
Kurfurstliga Hessiska Polisens bekantskap eller
öka dess besvär, förklarade vi oss genast villiga,
att icke sjunga : och sedan vi på våra frågor, om
det var tillåtet primo att tala, secundo: att
skratta, undfått ett nöjaktigt svar, afträdde man-
nen leende, och vi tillbragte den återstående de-
len af aftonen med samtal och löje, till dess vi
roligt inslumrade. Jag drömde hvarken om den
musikaliska Hvita Frun eller om de omusikaliska
Polisbetjenterna i Cassel, utan om morgondagens
hopp __ det efterlängtade Wdhelmshöhe.
Morgonen kom. Det Var en skön, stilla Sön-
dagsmorgon, och hette den 19 Augusti. Jag vak-
nade nästan med solen. Sma, lätta, svanhvita
moln med förgyllda bräm, af hvilka några ännu
behöllo en mild rosenglans efter den flyende mor-
gonrodnaden, prydde Österns blåa himmel- Vid
bönklockornas klang och medan i den ännu tysta
staden enskilda söndagsklädda grupper stodo i
porthvalfven eller vandrade till kyrkan, satte vi
oss i vagnen, ledsagade af vår nitiska Ciceron,
som blygsamt tog sin plats bredvid kusken, och
foro ut genom Wilhelms-höher-porten, för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/1/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free