- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Första delen /
106

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106
kade deras löf. Då hördes plötsligen en st,11a,
afbruten, aflägsen Musik, stundom liknande lju-
det af stora Eolsharpor, stundom högt i luften
sväfvande flöjt-toner. Snart bortsmälte musiken
i en sakta brusning, som ökades mer och mer.
Högt uppe i Jättekällan uppkastade Enceladus sin
55 fot höga vattenpelare, och utför de långa,
sluttande stentrapporna nedvällde en livit, sor-
lande trefaldig flod, hvars hastighet och buller
tilltog med dess massa; till dess den slutligen
störtade sig vildt öfver Neptuni Grotta i den ne-
danföre liggande bassinen. Med vattenfallens brus-
ning och regnets sorl blandade sig den stående
eller vandrande folkskarans glädjerop öfver den
sköna synen eller de mera tunnt besålade qvin-
nornas anskri, då de märkte, att den fina kläd-
ningen var våt, eller när de klefvo ned i en li-
ten vattenpuss. Ty liksom för att trotsa eller
ännu mer förhöja de konstiga kaskaderna, ned-
göt nu äfven himlen ur sina stora molnbassiner
de stridaBte vattenfall öfver blommor och träd-
kronor och strödde ymniga perlor öfver kaska-
derna sjelfva: ja! hela Wilhelmshöhe liknade nu
en enda stoj och praktfull Vattenkonst,
Vi fördjupade oss i parken, öfverallt klin-
gade eller brusade bäckar och floder och spring-
källor. Emellanåt framglänste solen, liksom en
stor och klar stråle ur himlens afslöjade blåa öga :
och glansen bröt sig prismatiskt i millioner vågor
och droppar. Åter höljdes det milda ögat af
skyarnas dok: ett härligt och friskt doft utan-
dades från den svalkade och vetkrqviekta natu-
rens barm. Under Djefvuls-bryggan, som sprin-
ger öfver en bergsklyfta, flödade en glänsande
ström, och från en vild klippas spets meflan be-
kransade ruiner nedkastade sig det så kallade
Steinhöferska Vattenfallet och bröt sig i dju-
pet till fragga och skum. och då solen blickade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/1/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free