- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Första delen /
293

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293
1er de merendels innehålla, kan ingen veta, som
känner dem blott genom läsning och icke sett
dein på scenen uppförda af Italienska skådespe-
lare. Mycket, som läsaren finner torrt eller obe-
tydligt, förvandlar sig för åskådaren till ett fint,
betydelsefullt drag, och den prosaiska dialogen
upphöjes ofta på skådeplatsen till en glad lef-
nadspoesi. Men dessa stycken fordra, genom
handlingens raska, ilande gång och de korta re-
plikerna, både utmärkta och öfvade spelare. Att
öfversätta dein vore att förstöra dem. De äro
nationella iför Italien såsom Hotbergs för Dan-
mark: och emedan de alltför sällan uppföras, är
det konstiälskaren en stor fröjd, då det för
någon gång lyckas liouom att uppfiska en eller
annan, såsom en kostlig perla, ur den stora syn-
daflod af Notas och Federicis’ Dramer och ko-
medier, som hotar att öfversvämma Italien.
Signor Giuseppe Benedetti, en af lärarne
i Hofvvyl, hade förärat mig ett inträdesbref till
en Köpman i Milano, S:r Carlo Galbiati di
Baldassare. Jag begaf mig derföre en dag,
kort efter min ankomst, åstad, för att öfverlem-
na brefvet till sin ägare, och b!ef emottagen på
hans kontor. Då Signor Galbiati genomögnat
skrifveLsen, frågade han temligen häftigt, hvar-
med han kunde vara mig till tjenst? Jag svara-
de, att jag, såsom en okänd främling, visserli-
gen ej kunde göra anspråk på någon slags tjenst ;
men att jag ansett min skyldighet fordra att af-
lemna ilet bref, jag emotlagit, och att framföra *
muntliga hälsningar så väl från Signor Bene-
detti, som från den unga Galbiati, en af ele-
verna vid Fellenbergska Institutet. Denne var
nemligen ingen annan än köpmannnens egen son.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/1/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free