Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
— W4 —
Signor Galbiati sade då; ”Jag tackar rätt myc-
ket. Jag hoppas att min son mår väl. Innan
kort har jag tänkt att förflytta honom på något
annat ställe. Jag fruktar att han i Hofwyl icke
gör särdeles stora framsteg. Man har sagt mig,
att ungdomen der vanvårdas.” Just då jag är-
nade i detta ämne yttra en motsatt tanke, öfver-
iemnades till Signor Galbiati dagens post, en
packa, bestående af ett dussin tjockare eller tun-
nare bref, dem han genast beredde sig att an-
gripa. Med en viss artighet böd lian mig sitta,
satte sig sjelf och började bryta och läsa sina
bref. Nu förmodade jag, att han skulle inskrän-
ka sig till en kort öfversigt af dagens nyhets-
skörd och sedan gifva mig tillfälle att fortsätta
samtalet eller åtminstone att taga afsked. Men
jag hade bedragit mig. Det ena brefvet efter
det andra bröts, genomlästes och begrundades,
medan den djupaste tystnad iakttogs af alla när-
varande. Tåligt betraktade jag detta sömngif-
vande, enformiga skådespel en lång stund: jaî
jag uthärdade ända till sjunde brefvet; men då
äfven detta öppnades och befanns vara af en be-
tydlig längd samt fÖrsedt med flera sifferfyllda
bilagor, intogs jag af en plötslig fasa, stod upp,
och under det jag gjorde min afskedsbugning,
mumlade åtskilligt om min dyrbara tid, som ej
tillät mig att längre dröja, och bad om nrsägt
för allt besvär, jag förorsakat. Då uppstod äf-
ven Signor Galbiati, och syntes sinnad att be-
gynna något för tillfället passande tal; men in-
nan han derated kom i gång, var jag redan utom
dörren, I porten upphanns jag likväl af en ung
man med ett ädelt och öppet ansigte, som sade
sig vara Signor Galbiatis son och förklarade sin
ledsnad öfver det mindre förekommande sätt,
hvarmed jag blifvit emottagen, då hans far var
ufverhöpad af göromål — och »å vidare. —■ Til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
