- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Andra delen /
27

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— n —
dingsyäg långa, präktiga portiken, beständigt upp-
före till Madonna di San Lnca. Men liksom ka-
tholiken måste vandra genom skärselden till pa-
radiset, så vandrade vi genom de oräkneliga tig-
gar-stationerna till den höjd, der Madonnan re-
siderar i en skön rotunda. Vid hvarje sådan post
antastades vi af gnällande uslingar, hvilkas musik
följde oss ända till kyrkan, der den slutligen bort-
dog i de brusande orgel-tonerna. Templet är
skönt och har ett rikt chor. Der hölls kommu-
nion, och i biktstolarna lågo qvinnor på knä, hvi-
skande andäktiga, mer eller mindre tillförlitliga
bekännelser i presternas öron. En ung flicka,
som biktade både länge och väl för en ung an-
delig af verldsligt utseende, retade vår nyfiken-
het. Vi beslöto att afvakta biktens slut, för att
se den unga Synderskan i ansigtet, och det lyc-
kades slutligen efter lång väntan. Hon stod upp,
slog den hvita slöjan tillbaka och blottade ett skönt
anlete, som syntes upplöst i rörelse, och hade
ögonen glänsande af tårar, hvarefter hon stilla
och majestätiskt framgick till altaret, för att mot-
taga Sakramentet. Men då blickade presten med
af glädje gnistrande ögon ut ur biktstolem, der
den bortgångnas plats intogs af en annan qvin-
na, som nyss förut pratat och skrattat af hjertans
grund med sina grannar.
Ur Kyrkan, der snart allt blef tyst och man
ingen ting annat hörde än de biktandes suckar och
hviskningar, begåfvo vi oss snart ut i det fria,
och njöto från bergshöjden en ännu vidsträcktare
utsigt öfver den rika nejden, än den föregående
aftonen. De snöhvita Tyroler-Alperna glänste i
fonden. Jag besökte på hemvägen Certosa el-
ler Bolognas allmänna kyrkogård, som ligger i
en skön dal nedanför berget, på litet afstånd från
staden. En fyrkantig mur med en vacker gal-
lerport innesluter begrafningsplatseu. Inom denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:01:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/2/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free