- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Andra delen /
33

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33
•om det syntes, öfvergifna Villa Gerini, som
står der med sin rena architektoniska skönhet ,
och förfaller. Vi gingo genom hvalf, uppför trap-
por, mellan bildstoder, från den ena terrassen
till den andra, inträdde genom porten , tågade
genom huset, och ingen lefvande varelse mötte
vi; och det föreföll mig, som vi, utan minsta
hinder, skulle kunnat taga hela den ljufliga bo-
ningen i besittning, och i all tysthet bo der i ett
eller annat år, utan att någon skulle brytt sig
derom. Fran en höjd njöto vi här en tjusande
utsigt öfver nejden, gingo sa stilla ned utförden
gräsbeväxta trappan till vägen igen, stannade en
stund i solskenet pa en bro, och sågo ned i den
sorlande bäcken, och lade oss sedan i det höga,
friska gräset, på en äng, omgifna af naturens blom-
strande behag, i denna årstid för mig lika nya
som förtrollande. Det var en jovsta November!
Lombardiet med sin ymniga enformighet är
som ett rutigt schackbräde emot Toscanas skif-
tande , leende natur.
Da vi farit förbi ett gammalt, hvitmenadt
slott med tinnar, och hvilket, ehuru det tillhör
Btorhertigen, syntes nästan lika ödsligt som Villa
Gerini, blef trakten åter bergig och vildare. Oxar
maste ater tillitas i backarna. Men när solen gått
ned, och månen efterträdt henne på fästet, och
vy befunno oss på den sista branten vid Vaglia,
då skimrade nedanfÖre i silfverglans den präktiga
Arnodalen, och Florens, det kostliga Florens,
med sin döme-cupol, sina torn och palatser, låg
åer sa mystiskt skönt, höljdt af månskenets slöja.
Lunder och landtgårdar dansade förbi oss, och i
mången rosengård blickade vi förstulet in genom
hoga, ståtliga gallerportar, och intågade slutligen
i Floren», under blankaste månsken, genom den
hoga, rikt utsirade Porta San Gallo.
II. Del. ww»«@ea»vM, C

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:01:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/2/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free