Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så stor, att jag nödgades draga mig undan till
Strada di Bipetta för att hämta andan och und-
gå olägenheten att bortföras i den sanslösa hvirf-
veln. På denna gata mötte mig ett för tillfället
vidare lustigare skådespel. Der samlar sig nem-
ligen folk af den lägre klassen, hvilka under
Carnevalen icke hafva minst roligt och i uppfin-
ningen af komiska masker och uppträden säkerr
ligen äro sinnrikast. De hafva valt sig denna
plats så väl för grannskapet med det stormande
lifvet på Corso, somför den frihet, de här njuta
att roa sig för sig sjelfva och utan fara att öf-
verköras eller störas af de rikas och förnämas
präktiga equipager. Just som jag, vid slutet af
Via delV Arancio, fick en öfverblick af denna
glada skara, klingade de första accorderna från
en guitarr och en skön karlröst, som framträng-
de ur ett stort åsnehufvud, söng en smäktånde
serenad utanför ett litet fönster i nedre våningen
af ett hus. Snart visade sig en gammal, ohygg-
lig käring i fönstret, öppnade det, neg i många-
handa krumbugter och utsträckte sina magra ar-
mar mot den förföriska tillbedjaren. Men det
dröjde icke länge, förrän ur en annan närgrän-
sande fönsterglugg framstack ett rysligt gubbhuf-
vud, försedt med tvenne vördnadsvärda bockhorn,
och begynte med en mäktig stämma och under
hotande åtbörder sjunga basen till älskarens kär-
lekssång. Så fortsattes skådespelet nagra minuter
tiü alla åskådares och åhörares största lust Och
glädje, till dess gumman utbrast i ett klagande,
hvasst och gällt accompagnement, hvaraf gubben
så djupt rördes, att han hoppade ut genom fön-
stret, sprang fram till sin älskade, fast otrogna
käring, drog henne ut på gatan, omfamnade hen-
ne, släppte henne ned igen, rusade åter i hen-
nes armar och begynte med henne en dans, vär-
dig Hogarths pensel, vid klangen af guitarrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
