Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet: Mitt barndomshem och mina föräldrar — Hemmets inflytanden — De första skolåren — Militärlifvet — Afresan till Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
majestätet. De fleste fingo dock ej se något annat än ett stort
antal vagnar, af hvilka somliga voro förspända med fyra,
andra med sex hästar, jämte förridare och betjäning i granna,
lysande uniformer. Midt i detta virrvarr kunde jag
uppfånga en skymt af konung Oskar I, då han passerade förbi
den plats där vi stodo. Det hela gjorde på mig ett
egendomligt intryck. Jag hade i min barnsliga inbillning
föreställt mig, att konungen och hans familj och alla andra
myndigheter voro den allsmäktiges särskildt utvalda folk,
men efter detta började jag redan nära allvarsamma tvifvel
på denna uppfattning.
En annan gång fick jag följa min moder till Kristianstad
för att höra den berömde doktor P. Fjellstedt, som
just hade hemkommit från en missionsresa till Indien. Jag
skall aldrig förgäta med hvilken vältalighet han beskref
inderna och den brahmanska afgudadyrkan, och från det
ögonblicket närde jag en ifrig åstundan att få besöka detta
underbara land och få lära känna dess egendomliga
befolkning. Men föga kunde jag då ana att jag trettiosex år
därefter skulle komma att resa dit i egenskap af Förenta
Staternas generalkonsul. En annan gång reste jag i min
mors sällskap öfver till den danska hufvudstaden
Köpenhamn för att bese "Kongens by". Vi voro bland de
första svenska bondefamiljer, som gjorde ångbåtsresan öfver
sundet och åkte på järnväg. Vi färdades nämligen å
järnväg från Köpenhamn till Roeskilde, hvilken bana var färdig
flere år förr, än dylika kommunikationer funnos i Sverige.
För öfrigt förflöt min barndom lik de fleste landtmannasöners
utan några anmärkningsvärda tilldragelser.
Sommaren 1847, sedan jag blifvit konfirmerad, sade
jag, vederbörligen utrustad med garderob och andra
förnödenheter, farväl till min barndoms lugna och lyckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
