- Project Runeberg -  Minnen /
48

(1890) [MARC] [MARC] Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet: Min fader och broder anlända — Vi resa till Illinois och erhålla arbete vid en järnväg nära Moline — Frossan — Doktor Ober — Religiösa intryck — Min mor, syster och hennes man anlända — Ett brinnande järnvägståg — Vi begifva oss till Minnesota — Våra första erfarenheter som vedhuggare och nybyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ryggen, uppbjudande det yttersta af mina krafter för att
skyndsamt komma fram, under det grisarne grymtade och
en obehaglig känsla af hetta började sprida sig öfver min
rygg. Dessa voro de första husdjur jag egt, och jag anser
mig ärligt ha gjort skäl för eganderätten till dem genom
att bära dem i den djupa snön utefter flodens alla
krökningar minst 10 mil. Både jag och grisarne blefvo väl
mottagna vid hemkomsten. Vi gjorde i ordning ett
svinhus genom att i marken gräfva ett hål, som vi täckte med
stockar och ris, och vi födde våra grisar med affall från
bordet. Men innan vi voro färdiga att flytta, dog en af
skjörbjugg, under det den andre, som vi lyckades få med
oss till vår blifvande farm, var otacksam nog att rymma
och troligtvis blef uppäten af vargar, hvilket antagligen var
lika angenämt för honom, som om han blifvit uppäten af oss.

Under det vi lefde i vår skogshydda, sågo vi flera
indianer än hvite män. En afdelning af siouxstammen hade
sitt läger nära oss under flere veckor. De voro vänligt
sinnade och tillfogade oss aldrig något ondt. Männen bragte
oss hjortkött och färsk fisk, som de fångade i mängd medelst
ljustring. De höggo därvid hål i isen och sutto under filtar,
som betäckte både fiskaren och öppningen i isen. Vi gåfvo
dem kaffe och bröd och inbjödo stundom två eller tre till
middag, sedan vi ätit. Deras qvinnor plägade flera timmar
stanna hos min syster och hjälpa henne att taga vård om
hennes lilla barn. Ja, dessa qvinnor voro så förtjusta i det
ljushåriga barnet, att de stundom sprungo i kapp till huset,
täflande om hvilken skulle få första tillfället att bära barnet.
Stundom besökte vi dem om aftnarne i deras tält, (wigwam
eller tipi) och rökte "kinnekinnick"[1] i deras sällskap. Många


[1] Torkad finskuren bark af en buske (cornus sericea).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:02:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free